Vanföreställningar om att homosexuella rekryterar barn bakom Ugandas antigay-lag

I många afrikanska länder finns kulturella och sociala mönster som skiljer sig från det rationella tänkande vi är vana vid i Västerlandet. Det gör att det är viktigt med kulturell kännedom när man vill introducera ny kunskap från väst. Annars uppstår onödiga konflikter som försvårar när man vill hjälpa och stödja, något som blev tydligt i kyrkornas hjälpverksamet i Afrika vid bekämpning av hiv/aids. Man har en mer andlig eller spontan reaktion till problem som uppstår. Detta innebär bland annat att man söker ut den som är skyldig till att en olycka har drabbat byn eller att någon har drabbats av en sjukdom. Det kan till och med gå så långt att man dödar den som man anser är skyldig för att olyckan ska lämna byn. Många betraktade hiv/aids som en förbannelse, som inte har något att göra med ens uppförande och som därigenom inte heller kan förhindras om man ändrar sitt beteende. Tar man inte hänsyn till sådana grundförutsättningar kan det vara svårt att effektivt implementera hjälp.

Att värna om familjen är något som är mycket viktigt i afrikanska kulturer, och man betraktar med misstänksamhet den västerländska kulturen med dess annorludna individuella livsstil med skilsmässor, preventivmedel och support för homosexuell livsstil. Lär man känna de inhemska afrikanska kulturerna, så blir det mycket lättare att implementera vår medicinska och tekniska kunskap så att det blir ett konstruktivt kulturmöte.

När det gäller införandet av lagstiftning mot homosexuella i Uganda tycks det istället vara så att det sämsta i den Ugandiska kulturen har ingått en allians med det sämsta i den västerländska kulturen med detta maligna resultat som följd. David Bahati heter den ugandiska parlamentsledamot som är upphovsman till förslaget om antigay-lagen. Han har nyligen varit i USA och har då intervjuats av Rachel Maddow vid msnbc. Se intervjun här (obs flera YouTube-avsnitt i följd):

Bahati är naivt ärlig och uppriktig och berättar hur han ser på saken. Hans motiv är att skydda familjerna och barnen, och drivkraften bakom hans lagförslag är följande föreställning: Homosexuella kan inte föda några egna barn, därför försöker de engagera andra barn och försöker föra in dem i homosexuellt beteende. I Uganda pågår en kampanj där rika mecenater från väst investerar för att understödja detta. Ugandas barn är i fara, antigay-lagen är till för att skydda Ugandas barn som är i fara.

Man kan inte ta miste på Bahatis engagemang för familjerna och barnen, men varifrån har han fått denna, som man måste säga, vanföreställning att homosexuella eftersom de inte kan få egna barn aktivt försöker omvända andra barn till gay? Inte från Uganda, utan tyvärr från USA där denna konspirationsideologi florerat i vissa konservativa evangelikala kretsar. Det finns ett nätverk som heter The Fellowship, eller The Family som brukar samlas i C-Street House i Washingston och som har använt samma argument i USA i många år då man drivit kampanjer mot homosexuellas likaberättigande. Ledaren sticker inte under stol att det är detta nätverk som ligger bakom antigay-lagen i Uganda. David Bahati är själv medlem i nätverket.

Skall man kunna hjälpa på rätt sätt är det oerhört viktigt med kunskap om det sammanhang man verkar i, kunskap om den sociala, kulturella och politiska kontexten. Att förmedla kunskap om homosexualitet på ett objektivt sätt kan man bara göra om man har respekt för mottagaren. Att komma med ideologisk propaganda och slagord förvärrar oftast bara saken.

Jag vet inte exakt hur utbredda de här nämnda konspirationsteorierna om homosexuella är, förhoppningsvis rör det sig om små extrema grupper. Kanske även de flesta inom the Fellowship och The Family tar avstånd från dem, men för att de inte skall fortsätta att florera och dessutom exporteras och göra skada i andra länder är det oerhört viktigt att alla kristna ledare tydligt markerar mot detta.