Påvens årliga ”state of the Church”-tal till kurian tar upp familjen, dialogen med samhället och evangelisationen

Jag har just tagit del av påvens jultal till kurian, hans ”state of the Church”-tal som han håller varje år. Påven tar upp det som är aktuellt i Kyrkan och det han särskilt vill betona vad han anser som viktigt just nu. Talet i sin helhet här.

Han började med en återblick på 2012 och nämnde sina resor till Mexico och Kuba samt till Libanon där han signerade slutdokumentet från Mellanösternsynoden, slutligen också familje-kongressen i Milano samt biskopsynoden om den Nya Evangelisationen.

Därefter fokuserar han på tre teman, först familjens viktiga betydelse i samhället och det problematiska med en queer-ideologier som relativiserar könen och ifrågasätter människans natur. Därefter Kyrkans dialog med samhälle, kulturer och med andra religioner, och slutligen den Nya Evangelisationen och förkunnelsen av det kristna budskapet.

Familjen samhällets grundsten

En stor del av talet ägnas åt familjen, varav man förstår att det är ett mycket viktigt tema som påven vill lyfta fram. Familjekonferensen i Milano gav många exempel på att familjen är stark och levande idag men, säger påven, särskilt i västvärlden finns det en kris som hotar familjens grundvalar.

Familjen är inte bara en social konstruktion, utan ett grundläggande element i människans existens. Utan referens till familjen saknas något av det autentiskt mänskliga.

Påven identifierar två faktorer i västvärlden som särskilt bidrar till att försvaga familjen:

1. Människors vägran att binda sig för livslånga överlåtelser och åtaganden.
Detta förhållningssätt har blivit ett allt vanligare i den västerländska kulturen och beror på dels en felaktig uppfattning av vad äkta frihet och självförverkligande innebär, dels en benägenhet att till varje pris undfly lidande och uppoffring. Men en människa som inte förmår överlåta sig och till varje pris undflyr lidandet istället för att låta sig utvecklas genom det blir till slut helt isolerad i sig själv istället för att upptäcka djupet i vad det är att vara människa. När sådan överlåtelse avvisas försvinner också de grundläggande mänskliga gestalterna pappa, mamma, barn.

2. Nya queer- teorier och genderideologier, som relativiserar den mänskliga naturen. Människan ifrågasätter att hon har en natur given av hennes biologiska kropp som grundläggande definierar vem hon är. En sådan relativism är i grunden falsk menar påven. Mannen och kvinnan som komplementerar varandra, denna dualitet är grundläggande i skapelsen. Om detta förnekas förnekas också familjen, och barnet som gestalt förlorar sin givna värdighet och plats. Påven refererar till den franske rabbinen Gille Bernheim som säger att barnet, från att ha varit ett rättsubjekt nu blir ett objekt för de vuxnas rättigheter.

Som alltid när påven talar om familjen och komplementariteten mellan könen, så kommer som ett brev på posten förvridna rubriker som denna om att påven diskriminerar homosexuella. Jag märker när jag googlar att det redan finns massor av rubriker från nyhetsbyråer som tagit upp detta, så det måste varit en väl förberedd kampanj. Men det är helt enkelt inte sant att detta är diskriminering av homosexuella, det är ett helt förvridet sätt att se det.

Att synen på människan som skapad till man och kvinna, betoningen av familjen och könskomplementariteten är en viktig och grundläggande sak som Kyrkan lär är tydligt genom att de sista påvarna lyft fram det vid många olika tillfällen. Johannes Paulus II under en predikoserie i samband med onsdagsaudienserna under 1980-talet (Kroppens teologi), och i sitt jultal 2008 tog påve Benedikt XVI också upp ämnet och kritiserade queer-ideologin.

Påven ägnade också en stor del av sitt tal åt Kyrkans dialog med samhället, kulturerna och andra religioner och slutligen åt förkunnelsen av den kristna tron och den Nya Evangelisationen. Men denna bloggpost har redan blivit för lång, så jag får be att återkomma till detta senare.

popecuria

Detta inlägg publicerades i Church, Katolska kyrkan, Vatikanen och märktes , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Påvens årliga ”state of the Church”-tal till kurian tar upp familjen, dialogen med samhället och evangelisationen

  1. Anneli Magnusson skriver:

    Huffington Post tolkar påvens jultal annorlunda än du och ser det som ett angrepp mot homosexuella. http://www.huffingtonpost.com/2012/12/21/pope-anti-gay-speech_n_2344870.html
    Anneli

  2. Irène Nordgren skriver:

    Bengt
    Du skriver
    ”Påven refererar till den franske rabbinen Gille Bernheim som säger att barnet, från att ha varit ett rättsubjekt nu blir ett objekt för de vuxnas rättigheter.”

    Jag vill inte att läsarna av din blogg ska gå miste om vem påven i samma veva ytterligare refererade till

    ”He quotes the famous saying of Simone de Beauvoir: “one is not born a woman, one becomes so” (on ne naît pas femme, on le devient). These words lay the foundation for what is put forward today under the term “gender” as a new philosophy of sexuality. According to this philosophy, sex is no longer a given element of nature,”

    http://www.catholicherald.co.uk/news/2012/12/21/full-text-of-popes-address-to-the-curia/

    Tror du att påven själv läst Beauvoirs klassiker ”Le deuxième sexe” ( Det andra könet) ? Den lär ha satts på Index för förbjudna böcker när den utkom 1949, men påven kanske gör som många andra – smygläser förbjudna böcker …………

    Intresseklubben antecknar

    En 85 –årig påve som levt i livslångt celibat, i uteslutande akademisk och högst ONATURLIG hemma miljö och håller sig med en snygg 30 år yngre privatsekreterare som endast nattetid viker från hans sida, håller en julpredikan om sk NATURLIGT familjeliv inför ett 100 tal andra celibatära män som alla också lever ONATURLIGA hemmaliv – fjärran från det NATURLIGA – och dessutom citerar och har synpunkter på vad Simone de Beauvoir menar med att ”bli kvinna.”

    Tala om manlig kåranda som nu också fått för sig att evangelisera den övriga världen.
    Tillåt mig le …..

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène!
      Le du så mycket du vill. Tillåt mig le tillbaka.

      Nej, jag skulle inte tro att påven har läst Simone de Beauvoir, han förlitar sig nog på Gille Bernheims text, fast man vet inte. Jag har inte heller själv läst Simones legendariska bok. Men det var en intressant recension du länkade till i NewYork Times av Francine du Plessix Gray. Den förklarar en hel del ock kan med fördel läsas som kommentar till påvens text och förstärker det han säger. Jag får tacka dig för tipset.

      Numera är ju Katolska kyrkan tack och lov inte så mycket för att indexera böcker över huvud taget, men om man nu gjorde det, så kan man ha förståelse för att denna bok hör till dem som det var synnerligen lämpligt att placera där.

      Inte för den positiva roll författarinnan spelade i den nödvändiga kampen för kvinnans frigörelse på den tiden, men för den negativa närmast hatiska bild av det egna könet hon målar, och därav också en negativ bild av relationen mellan mannen och kvinnan. Hennes modell för kvinnofrigörelse tycks vara att kvinnor skall bli som män. Det stämmer nog att hennes tankegods finns bland det som lett fram till vår tid relativistiska queer-ideologier, där har Bernheim säkert helt rätt.

      Låt mig bara citera lite ur Francine du Plessix Grays text så förstår läsarna vad jag menar:

      ”I’m sorry to report that ‘The Second Sex,’ which I read with euphoric enthusiasm in my post-college years, now strikes me as being in many ways dated. Written in an era in which a minority of women were employed, its arguments for female participation in the work force seem particularly outmoded. And Beauvoir’s truly paranoid hostility toward the institutions of marriage and motherhood — another characteristic of early feminism — is so extreme as to be occasionally hilarious. Every aspect of the female reproductive system, from puberty to menopause, is approached with the same ferocious disdain. Females of all living species are ‘first violated . . . then alienated’ by the process of fertilization. Derogatory phrases like ‘the servitude of maternity,’ ‘woman’s absurd fertility,’ the ‘exhausting servitude’ of breast-feeding, abound. (How could they not, since the author sees heterosexual love in general as ‘a mortal danger?’)…

      Conjugal love, in Beauvoir’s view, is ‘a complex mixture of attachment, resentment, hatred, rules, resignation, laziness and hypocrisy.’ Even marriages that ‘work well’ suffer ‘a curse they rarely escape: boredom.’

      Already alarmed? Wait until you come to the discussion of motherhood. A woman experiences the fetus as ‘a parasite.’ ‘Maternity is a strange compromise of narcissism, altruism, dream, sincerity, bad faith, devotion and cynicism.’ ‘There is nothing like an ‘unnatural mother,’ since maternal love has nothing natural about it.’ It is significant that the only stage of a woman’s life Beauvoir has good things to say about is widowhood, which, in her view, most bear quite cheerfully. Upon losing their spouses, she tells us, women, ‘now lucid and wary, . . . often attain a delicious cynicism.’ In old age, they maintain ‘a stoic defiance or skeptical irony.’ ”

      Nu finns påven på twitter, och han skriver krönikor i Financial Times. Katolska kyrkan finns verkligen på den moderna arenan mitt i den offentliga debatten. Håller med om att kurian med sin dominans av celibatära män med hög medelålder i det perspektivet med all tydlighet framstår som föråldrat, skulle gärna se en föryngring och en förbättring av könsfördelningen i den miljön (vilket inte är detsamma som att jag pläderar för att kvinnor skall bli präster). Men inte desto mindre har denna celebra skara en hel del att komma med. Om du förstod att lyssna istället för att förlöjliga skulle du upptäcka att det finns mycket i påvens text som verkligen den moderna världen har nytta av att lyssna till.

  3. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    Låt mig först säga att vår dialog känns viktig. Det känns som ett möte mellan 2 världar vilket alltid är fascinerande.

    Vår dialog illustrerar katolska kyrkans DILEMMA.

    Du skriver
    ”Numera är ju Katolska kyrkan tack och lov inte så mycket för att indexera böcker över huvud taget, men om man nu gjorde det, så kan man ha förståelse för att denna bok hör till dem som det var synnerligen lämpligt att placera där. ”

    ”Synnerligen lämplig ? ”

    Ofattbart i min värld hur någon ( läs du ) kan tycka att en viss grupp (läs celibatära män) har haft tolkningsföreträde att besluta vad resten av kyrkans medlemmar ska få ta del av i BOKVÄG.

    I min värld är detta något HORRIBELT.

    En sak är att offentligt ta avstånd från en bok INNEHÅLLSMÄSSIGT. En helt annan sak att som makthavare förbjuda människor att själva läsa en bok och själva göra en bedömning.

    Det är precis detta med Vatikanens FÖRMYNDERI som väcker AVSKY hos MILJONER katoliker i västvärldens demokratier.

    Ty det är AVSKYVÄRT med FÖRMYNDERI för vuxna människor.

    Barn behöver förmynderi – liksom FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE.

    // Irène

    PS Jag anser att även påvar ska pensioneras samtidigt som jag pläderar för ett FLEXIBELT pensionssystem för alla – inom och utom kyrkan.

    • bema skriver:

      Irène!

      Jag tycker också vår dialog är viktig. Angående två världar, så tror jag du och jag uppfattar vari skillnaden består på olika sätt.

      Jag tycker t.ex. jag lever ganska mycket i ”den moderna” världen vilket du förmodligen inte tycker eftersom du ständigt tolkar mig i konservativ auktoritär riktning, nu t.ex. som om jag egentligen tycker det vore bra med svartlistning av böcker. Du behöver inte ta till kraftord för att ondgöra dig över tidigare svartlistningar, jag är med dig där. Jag sade ju just att jag INTE tycker det är bra, och att jag tycker det är bra att kyrkan övergivit den vanan.

      Däremot OM man nu svartlistar, så är det förståeligt att just Simones bok kommer med på den listan eftersom den så monumentalt nedvärderar kvinnans natur, därmed också människans natur och komplementariteten manligt/kvinnligt och familjen.
      Det är en filosofi som verkligen är på kollisionskurs med Kyrkan.

  4. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    Ett stort problem är att Vatikanmännens FÖRMYNDARSTIL blir ett slags förebild för andra män typ dig.

    Låt mig ta ett exempel

    Du skriver

    ”Anneli! En helt befängd tolkning. Läs talet noggrannare.
    Fr Lombardi, Vatikanens pressekreterare kommentar här”

    Fr Lombardis tolkning är alltså underförstått i din värld RÄTT och Annelis och hennes referens Huffington Post underförstått FEL.

    Anneli har alltså inte läst tillräckligt noggrannt i din värld om hon kommer till motsatt slutsats än du.

    Det är FÖRMYNDERI i mina ögon.

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène!

      Jag håller inte med dig om att det är förmynderi (alltså mitt förhållningssätt, vissa vatikanmän kan stämma in på din karakteristik). Jag tycker att om man skall kritisera en text, så måste man åtminstone ge några citat från texten och påvisa på vilket sätt det hänger samman med i detta fall ”angrepp på homosexuella” Anneli kunde svara mig, referera till texten och förklara på vilket sätt det uttrycks att påven angriper homosexuella.

      Inga sådana slutledningar finns varken i Annelis inlägg eller i den längre HuffingtonPost-texten som länkas till. Det refereras till att homosexuella intresseorganisationer demonstrerat mot påven och menar att hans idéer är otidsenliga.

      Delar av påvens text refereras, sedan påstås, utan att det förs något resonemang om hur att det innebär ett angrepp på homosexuella.

      Man refererar också en tidigare text där påven problematiserat att äktenskapets innebörd ändras om det görs könsneutralt. Det är en diskussion för sig, detta nämnde han inget om i jultalet till kurian.

      Queer-teorier som relativiserar könstillhörigheten och framställer könet som en social konstruktion kritiseras inte bara av kyrkan. Sådan kritik är inte liktydigt med att diskriminera homosexuella.

      Det är klart att man måste tillmäta påvens pressekreterare Lombardi en stor auktoritet när det gäller att reda ut missförstånd kring hur talet skall tolkas. Lombardi har återkommit ytterligare en gång till ämnet i ett pressmeddelande family and truth:

      ”…With regard to the family, the Holy Father returns to the idea that the basic issue is anthropological: it involves the question, ‘What is a man?’ There is an essential duality in human nature, for which each person is either male or female. From this duality arise the fundamental relations between father, mother and children. So much is in the plan of God the creator. To deny it is contrary to the truth. To affirm that it is the human person who determines his identity – even so far as regards the structure of his or her sexuality – is a destructive step.”

      – Att omfatta denna uppfattning kan jag inte se på något sätt är ett angrepp på homosexuella.

      Lombardi fortsätter:

      ”The ample and appropriate reference to the thought of the Chief Rabbi of France, Gilles Bernheim, which the Holy Father makes throughout his argument, goes to show the position he defends and advances is not dependent on the peculiar teachings of the Church, but is rooted in reason and available to the great tradition that is common to Jews and Christians alike.”

  5. Irène Nordgren skriver:

    Bengt
    Du skriver

    ”Jag tycker t.ex. jag lever ganska mycket i ”den moderna” världen vilket du förmodligen inte
    tycker eftersom du ständigt tolkar mig i konservativ auktoritär riktning,”
    Ja du som vit, heterosexuell , välutbildad man i en västlig demokrati kan välja och vraka hur mycket du vill ta till dig av den ”moderna världens” livsstil och hur mycket du eventuellt vill mixa med lite lagom asketism och avståndstagande från ”moderniteter. ”
    Problemet jag ofta känner när jag talar med dig är att du inte tycks unna alla människor samma privilegier och VALMÖJLIGHETER oavsett kön , sexuell läggning eller geografisk hemvist.
    Du skriver

    ”Däremot OM man nu svartlistar, så är det förståeligt att just Simones bok kommer med på den listan eftersom den så monumentalt nedvärderar kvinnans natur, därmed också människans natur och komplementariteten manligt/kvinnligt och familjen.
    Det är en filosofi som verkligen är på kollisionskurs med Kyrkan.”

    Det här vi också skiljer oss åt. ”Även filosofi som går på kollisionskurs med Kyrkan” skulle inte ha förbjudits för katoliker. Det är ju precis det som varit så fel. Katoliker skulle inte tidigare ha behövt stå under censur. Att inte INDEX längre används beror ju inte på att hierarkin ändrat uppfattning och velat släppa på kontrollen utan ENBART på att systemet inte längre fungerar.
    Men i tredje världen som ännu inte är så datoriserat, där människor fortfarande är analfabeter där fattigdom råder , där går det fortfarande för Vatikanen att bracka på katoliker sina vanföreställningar om det ena och det andra.
    Angående påvens tal .
    http://press.catholica.va/news_services/bulletin/news/30231.php?index=30231&lang=en#TRADUZIONE%20IN%20LINGUA%20INGLESE
    Jag är ledsen Bengt. Jag behöver bara läsa / höra introduktionen där påven hälsar välkommen så slår det lock för öronen på mig.
    ”I greet each one of you cordially, beginning with Cardinal Angelo Sodano, whom I thank for his kind words and for the warm good wishes that he extended to me on behalf of all present.”
    Att påven fortfarande fjäskar för den kriminelle kardinal Sodano (läs Soprano ) är kvittot för mig att det som pågår i Vatikanen är ett enda spel för galleriet.
    Och angående påvens ”gender” kommentarer så har dessa blivit utsatta för kraftig kritik på många olika håll. Med rätta är min uppfattning och därför såg det illa ut när någon (läs Anneli) på din blogg inte ville att din tolkning skulle stå OEMOTSAGD och du ögonblickligen slår ifrån dig med att ett ifrågasättande av din uppfattning är ”BEFÄNGT” och hänvisar till påvens papegoja Federico Lombardi som ett slags bevis.

    National Catholic Reporter skriver

    ”I am sure the Holy Father’s remarks about gender as a given and not as a social construction will earn him some scorn.
    For them, their sexual attraction is not a choice, still less a perverse one. For them, their sexuality is, as it is for straight people, part of their human makeup, a given.”

    http://ncronline.org/blogs/distinctly-catholic/b16s-address-curia

    Jag delar uppfattningen som framförs i NCR. Homosexuella människor har inte valt sin läggning.
    Och vetenskapen vet idag oerhört mycket om sexuell identitet. Både du och jag med yrkeserfarenhet inom psykiatri vet ju detta genom kurser och vidareutbildningar.
    Påven är supernaiv i sin förenklade kategorisering man-kvinna punkt slut.
    Det är absolut inte punkt slut där men allt som har med sex och fortplantning att göra där vägrar påven att ta till sig vetenskap och beprövad erfarenhet.
    Där är det för vår celibatäre 85-årige påve fortfarande bokstavstroende bibeltolkning som fortfarande gäller.

    Mycket vore vunnet om du Bengt tillät andra att tolka påvens texter annorlunda än du utan att detta blir kategoriserat som ”BEFÄNGT”.

    Det jag som katolik också ofta upplever som problematiskt är att bli beskylld att inte ha läst tillräckligt ”NOGGRANNT” om jag gör annan tolkning än den ”vatikanska”.

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène!

      Ordet ”befängt” blev fel, det sände fel signaler. Jag ångrar att jag använde det. Det blev en slägga istället för ett redskap för dialog. Tack för din feedback.

      Än en gång, jag är alltså ense med dig om att det var bra att systemet med svartlistningar togs bort, inte bara för att också att man skall respektera människors inkl katolikers autonomi och frihet och att man inte med mentalt våld kan eller skall försöka styra människors tänkande. Tron övertygar i sin egen kraft, och Kyrkans uppgift är att förmedla den på ett autentiskt sätt.

      ”Jag behöver bara höra introduktionen där påven hälsar välkommen så slår det lock för öronen på mig”

      Så bra då att du lyssnar till och vill samtala med mig. Jag verkar i praktiken fungera som ett slags buffert mellan dig och Vatikanen. Så hålls ändå den dialog öppen som behöver hållas öppen.

      Angående kardinal Sodano: Jag har inte kännedom om alla detaljer i detta ärende och går därför inte i polemik med dig angående hans person. Men eftersom påven inte gjort något åt detta tidigare har han inte så stort val i stunden då han skall leverera sitt tal. Att leverera artighetsfraser i början av ett tal hör till god etikett. Det som är ”spel för gallerierna” kommer förr eller senare att avslöjas. Det lönar sig i längden inte att försöka härska och manipulera genom lögn och korruption. Vi har alla ansvar för att bekämpa sådant.

      Under tiden är mitt sätt att ta till mig påvens tal att lyssna till det tankemässiga innehållet som är väl avvägt och tolka det utifrån den kristna tro jag i gemenskap med alla som bekänner sig som kristna omfattar. Då hör jag många bra och grundläggande viktiga saker. Pressekreterarens förtydliganden är i samklang med den tolkningslinjen. Dina hånfulla ord om Fr Lombardi skulle kunna få det att slå lock för mina öron då jag diskuterar med dig, men jag låter det rinna av och upprätthåller den dialog som både du och jag samstämmigt anser som viktig.

      Michael Sean Winters blänkare på NCR-bloggen har jag inga invändningar mot. Ser fram mot hans längre analys av talet som han utlovar. Att förutsäga att påven skulle få kritik för sin kritik av ideologin att könstillhörigheten är en social konstruktion är knappast någon djärv gissning. Den kritiken får han alltid när han uttalar sig om sådana saker. Här finns skiljelinjer i samhället, men påven står fast vid
      det som inte bara är kristen antropologi, utan förankrat i ännu bredare sammanhang, säkert också bland många homosexuella, att människan till sin natur är både kropp och själ och att man inte kan isolera det ena från det andra. Därför är det inte fel att säga att människan är man eller kvinna och att den erotiska kärleken till sin natur är komplementär. Som jag skrivit i min tidigare längre utläggning om kyrkan och homosexualiteten, så har även homosexuella personer kommit till genom en mor och en far, och även den homosexuella kärleken är ett utflöde ur denna komplementaritet.

      Ett sådant synsätt går utmärkt väl att förena med en respekt för homosexuella personer och den utökade kunskap om sexuell orientering vi har idag. Satsningen på studentgrupper för homosexuella vid NotreDame-universitetet som nämdes i Winters kommentar verkar vara ett projekt som besjälas av den andan.

  6. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    ”Tron övertygar i sin egen kraft, och Kyrkans uppgift är att förmedla den på ett autentiskt sätt.”

    Bra slutord av årets samtal och bra motto för nästa års samtal.

    Vi är helt överens ………………så länge vi tyst tolkar ordens innebörd och inte påtvingar den andre den egna tolkningen.

    Önskar dig
    GOD JUL
    GOTT NYTT ÅR 2013

    // Irène

  7. Anneli Magnusson skriver:

    Bengt,
    Jag är som du vet en stor vän av konkreta exempel och tydliga motiveringar. Men när jag lade in länken hade jag helt enkelt ont om tid och skrev bara att alla inte delade din tolkning.
    Iréne har förstås rätt i att det inte nödvändigtvis är så att jag missförstått påvens brev bara för att jag inte kommer till samma slutsats som du.
    Vatikanska är svårbegripligt, så det kan mycket väl vara så att vare sig du eller jag tolkar honom rätt. Men att familjen skulle vara hotad känns främmande i Sverige där den består för det mesta av engagerade föräldrar och ofta 3-4 barn. Vi kanske ska bjuda hit Benediktus och informera om de positiva effekterna av väl tilltagen och delad föräldraledighet och trots allt god och utbyggd barnomsorg?
    God Jul önskar jag dig!
    Anneli

  8. Pingback: Fortsatt analys av påvens tal till kurian 21 dec. | Bengts Blogg

Lämna en kommentar