Strategiskt viktiga frågor att behandla på LCWR´s årsmöte i St. Louis.

7-10 augusti håller LCWR, USA´s kvinnliga katolska ordnars ledarorganisation i USA sitt årsmöte i St. Louis. På agendan kommer då givetvis att stå hur man skall förhålla sig till Troskongregationens läromässiga genomgång av organisationen. NCR kommenterar situationen.

Systrarna kommer givetvis att förhålla sig med bevarad integritet och inte kompromissa med sitt samvete, det är självklart, även om det innebär att sådana krav ställs på dem att resultatet blir att organisationen upphör att vara officiellt erkänd av Vatikanen. Att det skulle bli ett sådant resultat är det nu ingen som vill, inte systrarna själva, inte biskoparna.

Ingen organisation kan lägga munkavle på en debatt, ingen kan tvingas att kompromissa med sitt samvete. Det är heller inte önskvärt att sådant sker inom Katolska kyrkan, som bygger på att alla vi döpta är personer med integritet som agerar utifrån förnuft och samvete. En kyrka bestående av nickedockor fungerar helt enkelt inte. Samtidigt har vi ett läroämbete som måste respekteras.

Dagens helgon, Ignatius av Loyola och hans grupp förbjöds en gång i tiden av den tidens inkvisition från att verka. Ignatius underkände inte läroämbetets formella legitimitet, även om han ansåg det var ett felaktigt beslut. Det visar att lydnad är en dynamisk dygd utövad av fria personer, motsatsen till underkastelse. Väljer man att trotsa auktoriteten, så är det också ett ansvar man självständigt tar.

Vi följer vad som sker och hoppas på en dynamisk konstruktiv process där alla parter agerar med integritet och klokhet som inte slutar med öppen konflikt.