Påvens nyårslöften: Så kan den kristna tron få effekt i din vardag

I ledaren i Dagen idag tar Joel Halldorf upp en välkänd tendens i den västerländska kristenheten: Mycket tal om Gud och Jesus, mycket andaktsliv, men särskilt ungdomar har väldigt vag bild av vad det kristna livet innebär i vardagen annat än en väldigt vag allmänmoral. Man vet inte hur man skall omsätta sin tro i vradagen.

Joel efterlyser mera konkret vägledning från kristna ledare, för det finns en osäkerhet kring tolkning av tidens tecken  Det är inte tillräckligt att reducera den kristna tron till terapeutiska tips, eller fromma löften om att Gud älskar oss.  Svar behöver ges på frågor som var gränsen går för girighet i ett kapitalistiskt samhälle, hur man undviker självupptagenhet i en materialistisk egocentrerad kultur, hur man engagerar sig för sina medmänniskor på ett hållbart sätt som inte leder till utbränning eller hur man kan öva sig i tålamod och återhållsamhet när världen ropar ”allt genast”.

Jag menar att påve Franciskus är en av de ledare som verkligen ger sådan vägledning. Här förslag till nyårslöften som kan kristalliseras fram ur hans rika flöde av predikningar, intervjuer och texter:

popenewyear

Men det får inte stanna vid vackra ord hos en världsledare. Det måste brytas ner till att läras ut av ledare på det lokala planet för att slutligen omsättas i konkret liv hos varenda en av oss.

 

Annonser
Det här inlägget postades i Church, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Påvens nyårslöften: Så kan den kristna tron få effekt i din vardag

  1. Thorsten Schütte skriver:

    Håller med de första nio punkterna. ”Be happy” kan för personer med depression och andra psykiska funktionsnedsättningar som leder till depression (som min Asperger t ex) kännas som ett slag i ansikte. Hellre då pessimistkonsulten Ronny Eriksson…

    • bema skriver:

      Thorsten, jag förstår att det kan tolkas på olika sätt. Glädje kan ju inte tvingas fram. Men tungsinne frammanas av praktiserande av huvudsynderna högmod, otukt, avund, frosseri, vrede och lättja, medan bekämpande av detta leder till glädje. I den bemärkelsen är glädjen en dygd, men detta är något annat än det tungsinne vi inte kan styra över själva.

      Jag tror inte man skall tolka det som att man jämt på ett ytligt sätt måste vara glad.

      • Thorsten Schütte skriver:

        Du har säkert rätt, det är väl mest en allergisk reaktion mot hurtfriskhet som jag har utvecklat genom åren…

  2. Krister H skriver:

    Även en glad människa blir ibland negativ eller pessimistisk – det hör väl till livet.
    Men någon har gett några tips (som komplement till Påvens tionde ovan) som kan hjälpa oss att klara det här bättre:

    ”Ett nyckelrecept för lycka består av följande komponenter:
    – Lev ett rikt och aktivt socialt liv där tid ägnas åt vänner och familj
    – Visa din tacksamhet för vad som finns i livet och ge uttryck för det
    – Var generös med att hjälpa andra
    – Ha en positiv hållning till omvärlden”

  3. Inge skriver:

    Hej Bengt!
    Du skriver :
    ”vackra ord av en världsledare”
    På videon nedan utgiven av Vatikanen talar er världsledare ytterligare många vackra ord.
    Jag måste dock fråga dej Bengt är denna religonsblandning som påven här presenterar något som du säger ja och ammen till?

    Om svarar ja på frågan? Då undrar jag om Andeutskiljningens gåvor helt saknas i den katolska kyrkan? Denna video är något av det mest skrämmande jag sett på hur långt den falska religionsblandningen trängt in i den kristna kyrkan. Notera att detta inte är en film producerad av någon antikatolsk grupp utan av själva ledarskapet i den katolska kyrkan!

    • bema skriver:

      Det är ingen religionsblandning. Religionsdialog och samverkan med alla människor av god vilja är en god kristen gärning.

      Men det är ett annat tema, jag fortsätter inte den diskussionen här.

      • Inge skriver:

        Ok Bengt du får återkomma i ämnet, men jag vill ändå påpeka att det är skillnad om du och jag visar vänlighet och kristen omtanke mot vår granne som råkar vara Muslim, Budist, Hindu, eller jude vilket jag ser som självklart, mot att som påven här gör inför hela världen på detta andligt förföriska sätt uppträda som en andlig världsledare.
        Detta är ju världspolitik på hög nivå och ett mer eller mindre erkännande av falska religioner som sysslar med avgudadyrkan och ett led i att förena alla religioner i en världsreligion.

  4. Rebellas andra skriver:

    En diskussion som jag ser på Joel Halldorfs Facebook är en fundering huruvida det här att tron liksom stannar vid ”det religiösa” och inte tar klivet ut att påverka själva livet, är mer typiskt protestantisk. Flera verkar mena det. Själv är jag skeptisk, och tror det är mer blandat.

    Däremot är påve Franciskus absolut ett föredöme på den här punkten. Nu är ju Franciskus också jesuit, och det ignatianska kan väl nästan sägas handla om att ta tron ut i livet. Jag har dock intrycket att en hel del av det motstånd han möter handlar om just det här. Att han lyfter upp andra moralfrågor, istället för enbart de sexualrelaterade, och pushar för de delar av kristen tro som sträcker sig långt utanför att gå i mässan.

    Vad säger du?

    • bema skriver:

      Det ligger mycket i det du säger. Det är en kärnpunkt i kristen tro att den skall sätta avtryck i vardagen. Gyllene regeln och liknelsen om den barmhärtige samariten talar sitt klara språk. Katolsk sociallära som påven nu också utökat med ett dokument om miljön är inte specifikt religiös utan riktar sig till alla människor av god vilja. Sedan finns olika riktningar i både katolicism och protestantism:

      Högkyrklighet, evangelikal bibelfundamentalism och katolsk traditionalism tenderar alla att förespråka att kyrkan skall hålla sig till det liturgiska och begreppsmässiga innehållet i tron och tala om evigheten men inte lägga sig i hur människor lever här och nu, och absolut hålla sig borta från politiken. T.ex. har påve Franciskus blivit kritiserat för att han tagit upp klimatfrågan som ett globalt problem som vi har ansvar att göra något åt liksom avigsidor av en oreglerad marknadsekonomi. Kritik har också framfört både mot honom och mot kyrkorna i Sverige för ställningstagande i flyktingfrågan.

      Sedan finns en socialaktivistisk riktning, vi ser den både inom protestantism och katolicism som nästan bara betonar social aktion och som tonar ner det begreppsmässiga innehållet i tron, vilket urartar till liberalteologi om det går för långt.

      Men tron innehåller båda dessa riktningar integrerade i ett helt. Tro utan social aktion urartar till något stelt som tillsist blir musealt, och social aktion utan att betona trons grunder blir ofta också tillslut kraftlöst och ”bara” människoverk. Om kyrkan skulle vara begränsad till det så behövdes den inte. Det gör andra frivilligorganisationer precis lika bra.

      • Thorsten Schütte skriver:

        Medhåll. Och om man ser de båda ytterligheterna som diken hos en gammaldags, något välvd, landsväg då inser man att det krävs aktivt styrning hela tiden för att hålla sig på vägen, annars hamnar man i endera diket. Att vistas där är mycket bekvämare, men ger mindre.

      • Rebellas andra skriver:

        Vi körde i diket en gång när jag var barn. Tre ungar i baksätet. Jag hamnade underst och jag lovar, det var inte bekvämt alls ^^

  5. Krister H skriver:

    Det där med att hamna i diket är inte bekvämt.
    Bemas beskrivning ovan av de båda riktningarna inom kristendomen är helt riktig.
    Själv spelar jag tennis, och jag kan inte vinna någonting, om jag inte håller mig innanför de båda sidolinjerna med slagen. Att slå för långt ut på ena sidan är som när tron tonas ner. Att slå för långt ut på andra kanten är som när tron inte leder till den sociala dimensionen. Hoppas liknelsen förstås. Kyrkan måste också spela kraftfullt men på hela den givna spelplanen, innanför linjerna. SvK slår fn. mest ut på ena sidan, vilket lett till liberalteologi, och förlorar medlemmar, dvs matcher.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s