Avslutande tankar om Anders Gerdmars bok — av Mikael Karlendal

Mikael Karlendal, katolik med bakgrund i Pingströrelsen har ganska ambitiöst granskat Anders Gerdmars bok som jag kommenterat i flera tidigare inlägg. Hans utgångspunkt är att alla protestantiska grupper har en hypotes om den tidiga kyrkans avfall, så att det behövdes en nyupprättad protestantisk kyrka. Denna hypotes kan se olika ut för olika grupper, och efter studium av Gerdmars bok extraherar han i elva punkter fram det som är Gerdmars egen som han menar hemmasnickrade hypotes. Det vore intressant att höra om Anders själv håller med om beskrivningen enligt dessa punkter.

Gerdmars bok sällar sig till floran av litteratur som i likhet med t.ex. Evangelium enligt Rom som utgavs i svennsk översättning för några år sedan ger en oinitierad och skev bild av Katolska kyrkan och katolsk tro.

Samtidigt är Karlendal en duktig katolsk apologet och inlägget är en god pedagogisk utläggning av katolsk kyrkosyn. Därför länkar jag gärna till det här:

Jag skrev i mitt föregående blogginlägg, att all protestantisk tro bygger på någon form av avfallshypotes: Den rena och goda kyrka som Jesus grundade, har någon gång under historien blivit så fördärvad av mänskliga traditioner och avfall, att den förlorat sin ställning som Kristi kyrka. Lösningen är då att den sanna kyrkan måste återupprättas. Och…

Läs hela texten här: Avslutande tankar om Anders Gerdmars bok — Mikael Karlendal

Det här inlägget postades i Katolska kyrkan, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Avslutande tankar om Anders Gerdmars bok — av Mikael Karlendal

  1. Rebellas andra skriver:

    Gerdmar borde, som kyrkohistoriker, ha insett att Ekman ljög om vart de var på väg. Så tycker MK. Inte under hela resans gång, men åtminstone sista halvåret – om vi tror på gräddfil de luxe – måste de ju ha vetat exakt vad de hade för mål. Och det är AG:s eget fel att han inte förstod det.

    Lågt.

    R

  2. StaffanW skriver:

    Måste få gratulera denne Karlendal, som på några få år gått ifrån att vara en renlärig och duktig protestant, till att bli en minst lika renlärig katolik. En prestation i sig mot bakgrund av hur Karlendal i mångordiga och teologiskt djupa inlägg sågade det mesta i den katolska kyrkan – Påvedömet, Mariakulten, bön till Helgon mm. Men visst, under sker även i våra dagar.
    När det gäller Gerdmar och kopplingen till McCarthy så förstår jag att båda väcker en sådan ilska hos många katoliker. De har med djup kunskap och noggrannhet tydliggjort, och avslöjat, de stora skillnader som ändå finns mellan de olika lärorna. Om McCarthy’s bok skriver t ex Joel Sjöberg:” James McCarthy är mer än kvalificerad att skriva denna bok (Evangelium enligt Rom, min anm). McCarthy har under många år varit katolik, han har en stor kärlek till katoliker och har arbetat som missionär i ett katolskt land. Han känner den Katolska kyrkan mycket väl. Men ändå viktigare: I sin bok låter han Katolska kyrkan själv få definiera sin teologi. Bakom denna bok ligger mycket studier och författaren har gjort ett digert jobb med att ta fram många dokument som beskriver den Katolska Kyrkans lära. Till stor del är det alltså den Katolska kyrkan själv som talar genom denna bok.
    James McCarthy drar också en del slutsatser, som man kan välja att hålla med om eller inte. Själv håller jag nödvändigtvis inte med honom om allt, men att han ger en korrekt beskrivning av den Katolska kyrkans lära, bekräftas av både nunnor och präster som själva undervisat andra om den Katolska kyrkans tro.
    Ett annat syfte med denna bok är att uppmuntra till en sund och öppen teologisk debatt i detta ämne. En sådan debatt verkar inte äga rum i någon större omfattning idag.”
    Tänk om du och Karlendal tog fasta på det sista stycket att ”uppmuntra till en sund och öppen teologisk debatt”, något jag tolkar att både påven Franciscus och de nordiska biskoparnas i sitt Herdabrev är ute efter?

    • bema skriver:

      Staffan!
      Ditt koncept är att protestantism och katolicism är nästan skilda religioner. Det katolska konceptet är att vi har det mesta gemensamt, därför är det inget dramatiskt som sker vid konversion, man tar med sig det mesta av det vittnesbörd från sin hemmiljö som grundlagt tron från början, för min del Svenska kyrkan, för Mikaels del Pingströrelsen. Ser man det på det senare sättet faller mycket av din kritik.

      Återigen: McCarthy o Gerdmar väcker ingen ilska, men välövervägd kritik som vi lyfter fram. Just öppen dialog önskar vi. Om Anders Gerdmar ville svara på om Karlendal har uppfattat honom rätt genom att svara på om han stämmer in i de 11 punkterna vore en bra fortsättning på samtalet.

      • Thorsten Schütte skriver:

        ”Ditt koncept är att protestantism och katolicism är nästan skilda religioner. Det katolska konceptet är att vi har det mesta gemensamt,” Detta är även konceptet för mig som protestant uppvuxen i Tyskland. Jag slutar aldrig förvånas över hur ofta den katolska tron (syftande på RKK) i Sverige behandlas som en annan religion, t ex islam eller judisk tro.

      • Inge skriver:

        Om man betänker vad ordet konvertering innebär och betyder så ligger det nära till hands att den kristna tron så som den beskrivs i evangeliet i Jämförelse med den RKK är två helt skilda religioner!
        1: Det tomma korset mot det katolska krusifixet.
        2: Det rättvända korset som är en dårskap för världen mot det sataniska upp och nedvända korset som man kan finna på påvestolen och andra katolska symboler.
        3: Den minste på jorden är störst i himlen, mot den katolske påven som är störst på jorden och då följaktligen minst i himlen.
        4:Att lyfta fram Jesus den uppstånde, mot den katolske Jesus som aldrig kommer loss från korset.
        5:Att låta Jesus bli vuxen mot den katolske Jesus som blev kvar i moderns famn.
        6:Klippan Kristus mot människan Petrus och senare dess påvar som klippa.
        7:Att förlita sin frälsning på tro och Guds nåd mot att som katolikerna förlita sig på gärningar.

        Att konvertera till något är samtidigt att konvertera från något, som att gå från ljus till mörker eller tvärtom.

        Till sist, tron på Kristus är ingen religion utan en relation.

      • bema skriver:

        Inge!
        Ordet konversion för egentligen tanken fel,det är inget bra ord Det kom till i ett läge då det kulturella klimatet var sådant att protestanter och katoliker uppfattades som väldigt långt ifrån varandra.
        Jag noterar att du tillhör dem som fortfarande betraktar katolsk tro och protestantism som väsenskilda. Så uppfattar jag inte att Anders Gerdmar menar.

      • Inge skriver:

        Bengt, konversion eller konvertering till den Romersk katolska kyrkan för inte bara tanken fel utan troligen även människan?
        Endast i Jesus finner vi vägen, sanningen och livet. där har vi allt och någon annan konversion är ej nödvändigt.
        Religion är den religiösa människans försök att närma sig gud.
        Kristen tro är den levande Gudens väg till människan.

      • Inge skriver:

        Bengt du skriver :
        ”Jag noterar att du tillhör dem som fortfarande betraktar katolsk tro och protestantism som väsenskilda.”
        Nja jag ser möjligen lit annorlunda på saken. Alla samfund eller kyrkoorganisationer tenderar efter en tid att avfalla från den levande tro som en gång blev dem givet genom det evangelium som Jesu lärjungar nedtecknade och blev levandegjort och uppenbarat genom DHA. Tron har ändå överlevt tack vare alla de människor som bevarat tron i sina hjärtan och fört tron vidare genom generationerna.
        Man blir gärna blind för avfallet i sin egen kyrka eller sammanhang.
        Men exemplen är många och de avfallna kyrkorna tycks hitta varandra och avfallet får ny näring då de omsluter och döljer varandras synder under ekumeniska förtecken.
        Så fort människor skapar monopol på sanningen och på ett mänskligt sätt försöker organisera den församling som var kallad att vila på Klippan Kristus (inte på Petrus som vissa tror) bygd av levande stenar ja då startar avfallet, eftersom din kyrka är så gammal har den troligen hunnit samla på sig en hel del religiöst bråte under alla dessa år?
        Den ekumenik vi nu ser växa fram bygger på kompromisser med Guds ord. Detta kompromissaandet går så långt att inte ens religonsblandning är något hinder för att uppnå denna falska ekumenik. Här kan vi se att den katolska kyrkan tagit täten men att den protestantiska inte är långt efter.

      • bema skriver:

        Inge!
        Men det du säger är en variant av mitt påstående, bara att du placerar en del protestantiska samfund också tillsammans med RKK bland de förfallna, i kontrast till de nyare gemenskaper du framhäver som ersätter de gamla kyrkorna.

  3. StaffanW skriver:

    Bengt, ja, det finns fundamentala skillnader mellan katolsk lära och evangeAlltså, Men vi kan ändå mötas. Tycker Anders Gerdmar avslutar fint i sin bok.:”Nytestamentlig syn på Kristi kropp innebär att församlingen inte är begränsad till ett visst kyrkosamfund utan består av alla som tror och bekänner Kristus. Inget mänskligt samfund är Kristi kropp”, och vidare ”Därför är inte konversion vägen till enhet i Kristi kropp, utan att bevara den Andens enhet som redan finns och lära känna och dela livet i Kristus med alla troende, oavsett samfundstillhörighet”.
    Och där Andens enhet är en enhet som bygger på sanningen i Skriften. Där organisierad enhet är sekundärt – dvs Romerskt-katolskt anspråk på att enhet skulle vara enhet under påven är inte grundad i Skriften.

    • bema skriver:

      Staffan!
      Jag håller med om att Anders Gerdmar avslutar sin bok fint med en öppenhet för hela Kristi kropp. Samma öppna och samtalsinriktade anda har Anders i detta fina samtal som presenteras på video av Världen idag och TV2020.
      Samtidigt blir det klart att Anders drar en gräns mot de kristna som tror på Kyrkan också som en jordisk struktur med ämbete och sakrament: Bibeln och Anden räcker, Kyrkan behövs inte, utan det räcker med de lokala gemenskaper som byggs upp genom att läsa Bibeln och ta emot Anden. Så skillnaden går egentligen inte mellan katoliker och protestanter, utan mellan dem som har en episkopal kyrkosyn och de som har en kongregationalistisk sådan.

      Bland de förstnämnda finns många även icke-katoliker som bejakar ett primat i kyrkan, även om inte på det sätt som det utövats av biskopen av Rom under Katolska kyrkans mest triumfatoriska dagar. idag finns dock ett bra samtalsklimat både mellan katoliker och ortodoxa och katoliker och lutheraner.

      Att det viktigaste inte är att rabbla katekesen, utan den personliga tron i vardagen, bönen och omvändelsen, det är påve Franciskus rörande enig med Anders Gerdmar om.

  4. Alma-Lena skriver:

    Bengt, det är obegripligt för mig att du länkar till Karlendals blogg där han i inlägg efter inlägg går till personangrepp på Gerdmar det skadar ethos hos varje katolik och dig själv, att länka till honom och hans okristliga ton eftersom många ser dig som ett ansikte utåt i ekumeniken. Karlendal var aggressiv redan innan han började bekänna sig till först EFS och sedan RKK, (precis om Ekman inte var känd för höviskt undfallande ödmjukhet innan sitt samfundsbyte). Det kanske inte är själva hoppet till ett nytt samfund som gjort dem osakliga och aggressivt självgoda. Finns det verkligen inga trevliga och sakliga debattörer på RKK-sidan att länka till, Bengt?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s