Vad sade påven egentligen till Wanngård och de övriga borgmästarna för världens storstäder samlade i Rom?

På detta foto taget i slutet av dagen ses påve Franciskus hälsa på Roms borgmästare Ignazio Marino. Vår Karin Wanngård syns också på bilden. (AP)

På detta foto taget i slutet av dagen ses påve Franciskus hälsa på Roms borgmästare Ignazio Marino. Vår Karin Wanngård syns också på bilden. (AP)

I veckans nyhets-rapportering fick vi veta att miljöorganisationer i Sverige hade sänt ett brev till påven om Förbifart Stockholm med anledning av att finansborgarrådet Karin Wanngård skulle vara med och tala på något möte i Rom där hon träffade påven. Det var nyhetsvinklingen. Vad det var för möte, det närmare syftet med det hela och vad påven sade intresserade sig media inte för.

Det är en anmärkningsvärt låg profil och aktivt ointresse att rapportera om sådant som rör Katolska kyrkan som kännetecknar svenska sekulära media och som står i kontrast till internationell press som ofta gör en helt annan bedömning av nyhetsvärdet. Kristna media som Världen idag och Dagen har blivit lite bättre på att rapportera från Katolska kyrkan, men också dessa har en lång väg att gå till att rapportera mera initierat och vara pålästa om det som händer i den katolska världen.

Publiceringen av påvens miljöencyklika Laudato Si var en världsnyhet, den har omnämnts också i svenska media, men jag är tveksam till att det skett på ett sådant sätt att det finns i den bredare allmänhetens medvetande att encyklikan existerar.

Nu till saken:

Förra månaden gav påve Franciskus ut en miljö-encyklika, Laudato Si där han lyfter upp och tar på allvar vetenskapens larmrapporter om klimatet där bedömningen är att miljöpåverkan orsakad av människan genom utsläpp från fossil-bränslen är en betydande orsak till den globala uppvärmningen som rubbar jordens balans, vilket han menar måste vara utgångspunkten för ett ansvarsfullt agerande för att vårda och ta hand om vår planet.

Experterna har länge pekat på att de stora städerna är nyckelaktörer i att reducera den globala uppvärmningen. Områden med stadsbebyggelse står för närmare tre fjärdedelar av utsläppen. Därför var det logiskt att bjuda in borgmästare från de stora städerna i världen till ett symposium i Vatikanen där man avhandlade just miljön och klimatet, samtidigt med ett annat stort problem som särskilt rör storstäderna: människohandeln. Ett 70-tal borgmästare och representanter för storstädernas politiska ledning, bland dem Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård medverkade.

meetingrome22july2015Arrangör för symposiet var Påvliga Akademin för Socialvetenskaper i samverkan med FN´s nätverk för en hållbar miljö. Symposiet är del i en serie möten på samma tema under de gångna åren. I dessa möten har olika representanter för religioner, enskilda organisationer och polis medverkat.

Under symposiet som pågick hela dagen fick borgmästarna i små korta anföranden lägga ut sin syn på saken. Många hade uppenbarligen läst påvens miljö-encyklika och tackade honom för den och inbjudan till dagens symposium. Jag han lyssna till några av anförandena som direktsändes över internet, och många hade ambitiösa program och målsättningar för framtiden. En del hade fokus på allt bra man själv gjorde och gjorde reklam för det, andra var mera eftertänksamma och erkände att man stod inför stora svårigheter och att man inte alltid lyckas nå ända fram i det man företar sig. Alla var ense om det positiva i den uppmuntran och hjälp på vägen som påvens initiativ innebar.

Karin Wanngård fokuserade i sitt anförande starkt på behovet att minska användandet av fossila bränslen och berättade att Stockholm har som målsättning att till 2040 vara oberoende av fossila bränslen. (Stockholm stad har antagit en miljöplan, ”Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050”)

I slutet av dagen medverkade påve Franciskus själv, jag fick intrycket att han talade fritt utan manuskript. Han valde att tala spanska och tackade de församlade för deras medverkan.

Att ha omsorg om miljön är mycket mer än att ha en ”grön attityd”, sade han, det innebär en human ekologi.  Man kan inte isolera människan från miljön. Omsorg om människan och om miljön hör ihop. Refererande till sin miljöencyklika Laudato Si sade han att den skall betraktas inte som en grön encyklika utan som en social-encyklika eftersom ”mänskligheten kan inte exkludera omsorgen om miljön från det sociala livet”.

Miljöproblemen drabbar främst de redan utsatta som mest. Påven tog upp ungdomsarbetslösheten som är mycket hög, i vissa europeiska länder upp emot 40 och även 50% hos unga under 25 år, vilket leder till depression, drogmissbruk och ökat våld, och ungdomarna lever på ett sätt som äventyrar deras hälsa. Ur denna kontext  uppstår problem med trafficking, slavarbete, prostitution.

Påven sade att han har stora förhoppningar på FN´s miljö-konferens i Paris i december och att länderna verkligen kan uppnå enighet kring ett effektivt avtal.

Påve Franciskus avslutade med att citera teologen Romano Guardini och hans tankar om de två koncepten igonrans å ena sidan och konceptet kultur och medvetenhet å andra sidan, det förstnämnda som kan leda till så mycket mänsklig grymhet. Detta möte med borgmästare är viktigt, menade han, ”därför att denna medvetenheten existerar i periferin och rör sig mot centrum. Det är ni som har det viktigaste jobbet”, sade han, ”därför att den Heliga Stolen och de olika nationerna kan leverera excellenta tal i FN, men om jobbet inte görs i periferin, så blir det ingen förändring.”

Påven uttryckte sin tacksamhet till de församlade att de tar sig an dessa problem därhemma och för samarbetet. ”Må Herren ge er medvetenhet om dessa problem och om den förstörelse vi åstadkommer genom att inte ha omsorg om miljön och inte ha en ekologisk medvetenhet. Vi behöver gå från brist på kultur till kultur, inte från kultur till brist på kultur.”

Mötet avslutades med att alla borgmästarna tillsammans med påven signerade ett dokument där de gav löfte om engagemang för skydd av miljön och de fattiga.

Detta engagemang för miljön och för de fattiga och att odla en medvetenhetens kultur tror jag alla kunde ta till sig. Påven har naturligtvis rätt när han säger att utan denna medvetenhet och ett engagemang i periferin, så hjälper inte alla vackra och uppfordrande tal i världen för att åstadkomma någon förändring. I den bästa av världar finns ett äkta engagemang hos politikerna som har en högre målsättning än att få så många röster som möjligt i nästa val, och uppfordrande brandtal som träffar rätt blir hörda och används som inspiration. Men i den ofullkomliga värld som är för handen vet vi att det inte alltid är så. Därför är miljöorganisationer som specialbevakar miljöfrågorna och har tummen i ögat på politikerna också viktiga aktörer. Men också sådana organisationer är ofullkomliga och om man mer tjänar den egna ideologiska och politiska agendan än att sträva efter denna medvetenhetens kultur som påven talar om, så kan man också bli dysfunktionella i samarbetet för en bättre miljö. Vi har alla, påvar som politiker och medlemmar  i enskilda organisationer och aktionsgrupper styrkor och svagheter men kan samarbeta om vi vädjar till det bästa både hos oss själva och motparten.

Hur anläggandet av 18 km motorväg inverkar på miljön kanske man kan ha olika uppfattningar om men ändå samarbeta för  en bättre miljö. Påven skall inte engagera sig i dessa 18 km utan gör rätt i att vara inspiratör på en mera övergripande nivå. Att gå från icke-kultur till kultur.

Annonser
Det här inlägget postades i Church, Katolska kyrkan, Samhälle, Vatikanen och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vad sade påven egentligen till Wanngård och de övriga borgmästarna för världens storstäder samlade i Rom?

  1. År lite osäker på vad du menar med detta inlägg i frågan om Förbifarten, men jag vill uppmana den katolska kyrkan, om du nu är en del av den, att agera mot Förbifarten i enlighet med påvens miljöencyklika Laudato Si. Förbifarten är inte bara en miljömässig katastrof, en är också djupt orättvis och därmed ett hot mot en sociala hållbarheten. För det första, något som blivit uppmärksammat först på senare tid, har den planerats på ett sätt som direkt missgynnar områden med svag socioekonomisk ställning. I dessa områen kommer föroerningar och buller att drabba männsikor i mycket högre utsträckning än i rikare områden. Är dett i enlighet med Laduato Si, en ‘social-encyklika’ enligt påven? För det andra, kommer bygget att drabba våra barn och ungdomar och ännu ofödda barn på ett mycket orättvist sätt. De har inte rösträtt idag och har därmed inte haft någon möjlighet att påverka beslutet. Däremot kommer de att drabbas av stora negativa konsekvenser i framtiden. Finansieringsmodellen bygger på en ökande trafik över tullsnittet, dvs i innerstaden. Jag upprepar: ökande trafik i innerstaden jämfört med idag! Så endera kommer de att drabbas hälsomässigt och livskvalitetsmässigt av denna ökade trafik. Alternativt blir det inte så (vilket jag hoppas och tror) men då kommer de å andra sidan sitta med stora skulder för Förbifartsbygget som vi i tidigare generation dragit på oss och dumpat på dem. Det inneär att skattekraften i framtiden, som kan behövas för en mängd olika ändamål inom välfärden, då kommer att vara delvis intecknad till ett motorvägsbygge (somjag bedömer inte kommer att behövas och efterfrågas av framtida generationer). man skall komma ihåg att bygget blir klart först om 10 år, då alla mellan från ca 55 år och uppåt som lever idag är pensionärer och inte behöver arbetspendla, och skall sedan stå i 50 (?) år framöver. Ändå har ingen frågat sig vad framtida generationer tycker. Är dett i enlighet med ‘social-encyklikan’ Laduato Si? Nej, svarar jag, och tror att den katolska kyrkans svar blir det samma. Ser fram emot att höra den katolska kykans röst i denna debatt där ni tar påvens uppmaning i Laduato Si på allvar.

    • bema skriver:

      Hej! Jag har full respekt för dina bedömningar angående förbifarten. Men andra gör inte samma bedömningar angående miljön då man ser till helhetsperspektivet. Det måste gå att komma fram till olika politiska beslut och vara miljövän ändå. Laudato SI är ingen manual i politiska miljöbeslut utan betonar en etisk grundhållning. Inte konstruktivt att kalla alla som inte delar ens egen politiska åsikt miljöbovar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s