Historiskt möte igår

bild7

Fredsbönen igår i Vatikanens trädgårdar med presidenterna Mahmut Abbas och Shimon Peres fick inte särskilt mycket genomslag i svenska media, det var princessdop för hela slanten. DN har dock en bra artikel idag.

Jag tror det var ett historisk möte vi bevittnade och man skall inte underskatta bönen som kraftkälla för fred. Påven som tagit initiativ till mötet sade att det krävs mod och andlig kraft att stifta fred.

”Mänsklig makt och styrka räcker inte. Historien har lärt oss att många gånger då freden varit nära, så blockeras den på olika sätt av onda krafter. Därför är vi här. Vi behöver Guds hjälp för att stifta fred. Inte så att vi undandrar oss vårt eget ansvar, men som en akt av övergripande ansvar åberopar vi Gud inför våra samveten och inför våra folk.

Vi vet att hatets och våldets spiral måste brytas, den bryts genom att uttala ordet ‘broder’. Men för att kunna yttra detta ord behöver vi lyfta blicken mot himlen och erkänna varandra som barn till en och samma Fader.” (Min fria översättning).
Påvens tal här.

 

bild2

Ingen tror att mötet igår omendelbart leder till fred, det finns alltför många och starka krafter som vill annorlunda, men man skall inte heller underskatta den symboliska och andliga effekten av mötet. Guds vägar är större än vad vi människor förmår tänka.

Läs kommentar av John L Allen i Boston Globe
Läs kommentar av Siewert Öholm på Världen idags blogg

 Hela mötet på YouTube här

Alla texter från de tre bönesessionerna (judisk, kristen, muslimsk) här

 

bild1

  bild6     bild5   bild4

Signum

Det här inlägget postades i Katolska kyrkan, Politik, Samhälle, Vatikanen och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

36 kommentarer till Historiskt möte igår

  1. Gert Gelotte skriver:

    Vänner,

    det var ju en gullig ceremoni med sentimental musik till. Men medan Peres bad om fred i Vatikanträdgården fortsatte Israels kolonisering av det lilla som är kvar av palestiniernas hemland.
    Några enkla siffror att begrunda:
    Om vi ser det brittiska mandatet Palestina – alltså landet mellan Medelhavet och floden Jordan, Libanons berg och Sinaiöknen som 100 procent, så kan vi konstatera följande:
    Israel bakom de gränser som gällde före 6-dagarskriget 1967 är 78 procent.
    Västbanken och Gaza, som blev över åt palestinierna och där många av de 700 000 palestinier som fördrevs vid Israels bildande lever är således 22 procent.
    Av dessa 22 procent är 40 procent i dag de facto annekterade av Israel i form av bosättningar, utposten, militära övningsfält och spärrzoner. Hela Jordandalen är beslagtagen av israelerna.
    De 13,2 procent (60 procent av 22 procent) som återstår åt palestinierna är arkipelager av öar i ett israeliskt ockupationshav.
    Och de israeliska bosättningarna byggs hela tiden ut. De byggs ut när fredsförhandlingar med palestinierna pågår och de byggs ut när fredsförhandlingar inte pågår. De byggs ut när Israel har konservativa regeringar och de byggs ut när Israel har vänsterregeringar.
    Fred mellan Israel och Palestina förutsätter två åtgärder som borde vara uppenbara för alla:
    För det första: Israel måste stoppa koloniseringen av ockuperad mark.
    För det andra: Israel måste utrymma hela Västbanken och häva blockaden av Gaza.
    Detta är inte riskfritt. Men fortsatt kolonisering och blockad är inte heller riskfritt för Israel.
    Om Israel utrymmer Västbanken och häver blockaden av Gaza finns de grundläggande förutsättningarna för fred. Annars inte.
    Dessa grundläggande förutsättningar kan inte ersättas med bön och fiolmusik.

    Gert Gelotte

    • bema skriver:

      Gert!

      Ja, det var en ”gullig och sentimental” ceremoni. Att konstatera det betyder inte att den bara var det, ceremonin hade också ett meningsladdat innehåll, vilket var det väsentliga.

      Som påve Franciskus sade, att som en akt av övergripande ansvar åberopa vi Gud inför våra samveten och inför våra folk. Att lyfta blicken mot himlen och erkänna varandra som barn till en och samma Fader. Detta inte för att att undandra oss från vårt eget ansvar, men för att frigöra och komma vidare ur ett av mänskliga motsättningar låst läge.

      Sedan måste givetvis konkreta förhandlingar fortsätta. Jag vi som finns runtom, Israels och palestinaarabernas förmenta vänner och fiender, gör både judar och palestinier en björntjänst genom att upprepa och permanenta de låsningar som finns i konflikthärden sedan länge.

      Hade inte Israels grannländer omedelbar anfallit vid statens bildande 1948, hade man inte framhärdat i att omvandla Gazaremsan till ett permanent flyktingläger utan gjort en plan för repatriering av flyktingarna i de olika länder (Israel är det land som tagit emot mest flyktingar), så hade det kunna vara fred nu.

      Istället har man valt konfliktens väg. Sexdagarskriget var också ett anfallskrig mot Israel. Israel har anfallits men varje gång gått segrande ur striden och samtidigt utökat sitt territorium. Policyn att byta land mot fred har ju inte varit framgångsrikt, och som du säger,det snarare ett understatement att det inte är riskfritt att utrymma Västbanken och
      häva blockaden av Gaza. Förut var det självmordsbombare, dessa har blivit färre sedan muren restes, nu är det missiler som månad efter månad haglar över civila i Israel.

      Bosättningarna har nått en sådan kritisk massa idag att det knappast är rimligt att avveckla dem alla. istället behöver man göra en global plan där alla inblandade parter är involverade inkl de intilliggande länderna som precis som Israel borde kunna ta emot och repatriera flyktingar.

      Det rimliga är att göra en omritning av kartan utifrån nuvarande läge samt att se hur flyktingarna i GAza-remsan och övr flyktingläger kan repatrieras i regionens olika länder där alla borde kunna ta en del av ansvaret.

      Lika viktigt för den fortsatta fredsprocessen som åtgärder från Israel är att Hamas upphör med sin retorik att Israel skall utplånas och att man upphör att fostra sina barn att hata Israel. Vem vill förhandla med en sådan motpart?

  2. Irene Nordgren skriver:

    Bengt

    Din historiebeskrivning är din dvs den får stå för dig.

    Jag håller mig med en helt annan.

    Återkommer.

    // Irène

  3. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,

    summan av din replik är att om palestinierna och den övriga arabvärlden hade accepterat Israels villkor, så hade det varit fred nu. Så genialiskt! Det har nog ingen tänkt på förut. Men varför är det bara palestinier som skall acceptera kolonisering och fördrivning. Andra världskriget hade kunnat övergå i fred nästan innan de började om polacker, fransmän, norrmän, danskar och så vidare gjort det du kräver av palestinierna. Eller för att använda en metafor: Ge rånaren vad rånaren begär och du blir inte rånad.

    Gert

  4. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    Orätt blir inte rätt för att FN fattade beslutet. Det var ett utslag av västerländsk kolonialism. Beslutsfattarna tog sig rätten att rita nya kartor på andra människors bekostnad. Att det skedde i tredje världen gjorde det så mycket enklare. Bildandet av Israel kostade cirka 700 000 palestinier deras hem. De fördrevs i en organiserad kampanj för att lämna plats åt judiska invandrare. Hur detta gick till finns beskrivet i modern israelisk historieskrivning.

    • bema skriver:

      Området var brittiskt protektorat fram till 1947. Britterna drog sig ur efter FN-beslutet om delningen 1947, men det var ju knappast en situation i balans man lämnade, och FN´s beslut innebar heller ingen garanti för fred. Det fanns starkt tryck på världssamfundet efter Förintelsen att ge judarna ett eget hem, men delningsplanen tog inte hänsyn till de palestiniernas situation.

      Det kommer nog alltid att finnas olika beskrivningar av historien och olika värderingar av vad som skett. Ideal rättvisa utifrån ett historiskt perspektiv går aldrig att uppnå. Nu gäller det att utifrån dagens verklighet gå vidare och hitta en lösning som är acceptabel för alla parter.

  5. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    jag rekommenderar den israeliske historikern Ilan Pappes bok ”Den etniska rensningen av palestina”

    Gert

    • bema skriver:

      Tack för tipset. Jag har läst Sören Wibecks bok Ett land två folk som jag också tycker ger en bra bakgrund till konfliktens historia.

  6. Irene Nordgren skriver:

    Bengt

    Först säger du
    ”Jag vi som finns runtom, Israels och palestinaarabernas förmenta vänner och fiender, gör både judar och palestinier en björntjänst genom att upprepa och permanenta de låsningar som finns i konflikthärden sedan länge.”

    Och vad gör du därefter ? ”Upprepar och permanentar de låsningar som finns i konflikthärden sedan länge.”

    ”Lika viktigt för den fortsatta fredsprocessen som åtgärder från Israel är att Hamas upphör med sin retorik att Israel skall utplånas och att man upphör att fostra sina barn att hata Israel. Vem vill förhandla med en sådan motpart?”

    Tala om att ”upprepa och permanenta …..”

    Stereotypiseringar och fördomar finns på båda sidor. Att som du gör Bengt ge sken av detta skulle vara ett specifikt palestinskt fenomen är SKRÄMMANDE utifrån allt som skrivits i ämnet.

    Tex
    http://books.google.se/books/about/Stereotypes_and_Prejudice_in_Conflict.html?id=bBOxIXFUz2AC&redir_esc=y

    Skrämmande är också vad din polare på Världen Idag Siewert Öholm skriver i sin kommentar av ”Fredsbönen i Vatikanen med israeler och palestinier.

    ”Jag har personligen svårt att inte se islam mer som en hatets än kärlekens religion.”

    http://blogg.varldenidag.se/siewert/fredsbonen-i-vatikanen-med-israeler-och-palestinier/

    Och skrämmande är regeringen Netanjahus rekryteringspolitik som går ut på att härska genom att söndra. Att söndra kristna och muslimska palestinier / araber som jag tidigare skrivit om.

    http://www.katolskvision.se/blog/?p=11951

    http://www.katolskvision.se/blog/?p=12859

    Kolla denna video !

    Detta efter att regeringen David Ben Gurion 1948 splittrade judiska och muslimska palestinier /araber som levt sida vid sida 1400 år.

    Skrämmande är också din polares Ulf Ekmans Projekt Operation Jabotinsky.

    http://www.katolskvision.se/blog/?p=12372

    Du och jag tillhör som vanligt 2 helt olika kristna läger.

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène!

      1. Du håller som jag förstår med mig om att vi som finns utanför konflikten inte skall upprepa och permanenta de låsningar som finns i konflikthärden eftersom du kritiserar mig för att göra just det.

      2. Jag står inte för några sådana låsta positioner som du påstår. Däremot tycker jag retoriken i ditt inlägg med råge uppfyller detta. ”Du och jag tillhör som vanligt 2 helt olika kristna läger”.

      Tycker du alltså inte Hamas retorik och terrorhandlingar är något som helst problem? Är det fördomar att peka på detta?

  7. Gert Gelotte skriver:

    Bengt, du skriver:
    ”Nu gäller det att utifrån dagens verklighet gå vidare och hitta en lösning som är acceptabel för alla parter.”
    Vad anser du vara en acceptabel lösning för palestinierna?

    Gert

    • bema skriver:

      Gert! Med acceptabel lösning menade jag att den accepteras av dem de gäller och deras förhandlare.
      Skulle jag själv vara palestinier: Få bo kvar i mitt hem i fred och vara medborgare i ett land som ger mig social trygghet omgiven av grannländer som inte terroriserar mig, om jag bor i flyktingläger att hjälpa mig att hitta ett permanent hem i regionen.

  8. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    ”få bo kvar i mitt hem i fred”. Det är precis detta palestinierna inte får så länge israelerna tillåts fortsätta med sin koloniserings- och fördrivningspolitik. Fördrivningen av palestinierna pågår nu, den är inte en händelse i det förflutna.

    Gert

  9. bema skriver:

    Nej, det är en för ensidig beskrivning. Människor lider av att det är en konflikt i regionen med flera inblandade.

  10. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,

    den som söker skall finna – anledningar att inte se palestinierna.

    Gert

    • bema skriver:

      Gert! Du gör tankefelet att sätta likhetstecken mellan att inte ge Israel hela skulden för konflikten och lidandet i regionen och att vara blind för palestiniernas svåra situation.

  11. Irene Nordgren skriver:

    Bengt

    Balfourdeklarationen från 1917 är en ödesdiger text. Läs noga Bengt och svara ärligt om du anser att judar hållt sig till den URSPRUNGLIGA konceptet.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Balfourdeklarationen_%281917%29

    1917 hade ännu inte förintelsen ägt rum. Ingen ifrågasätter att judar efter denna katastrof längtade efter att kunna rädda sig till Palestina. Det som har ifrågasatts är hur judar EFTER ATT HA FUNNIT RÄDDNINGEN beter sig mot det folk som befann sig i SITT HEMLAND.
    1948 flydde 700.000 araber inom loppet av några veckor till näraliggande länder och lämnade för alltid sina hem, odlingar och rötter. 150. 000 palestinska araber stannade kvar och blev israeliska medborgare som började militärt övervakas och diskrimineras……
    Lägg märke till vad som då händer. Judar i näraliggande länder tex Irak hade varit högt respekterade.
    Det förtryck som palestinska araber utsattes för i Israel fick judar i andra länder tex Irak betala priset för. Kampanjer MOT judar efter 1948 sattes igång i tex Irak.
    Sionism och panarabisk nationalism har utvecklats parallellt.
    Du gillar att ofta nämna Hamas men du har aldrig nämnt NAKBA –den stora katastrofen.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_stora_katastrofen

    Jag betraktar Hamas som symtombäraren som 40 år efter NAKBA och 40 års inkubationstid hämnas på sina förtryckare. Inget jag stödjer men nämner.

    Tycker du det är svårt att förstå att fördrivna, statslösa araber i olika flyktingläger och andra klassens förtryckta och plågade medborgare i landet Israel betraktar Netanju precis som judarna betraktade farao Ramses II från vars förtryck de räddades för 3200 årsedan ?
    Obs dessa muslimska araber har ingen skuld i förintelsen !!!! Det är KRISTNA som bär denna skuld……
    Och Obs se vad den judiske aposteln Petrus efterträdare den kristne påven Paulus IV bär skuld till……..

    http://en.wikipedia.org/wiki/Roman_Ghetto

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène!
      När det gäller kristnas skuld till fruktansvärda antisemitiska brott i historien är jag inte oenig med dig.

      Angående Nakba, palestiniernas flykt från det av FN tilldelade judiska området 1948 beskrivs det såhär i Wikipedia:

      ”The exact number of refugees is a matter of dispute. But around 80 percent of the Arab inhabitants of what became Israel (50 percent of the Arab total of Mandatory Palestine) left or were expelled from their homes. The causes remain also the subject of fundamental disagreement between Arabs and Israelis. Factors involved in the exodus include Jewish military advances, attacks against Arab villages and fears of another massacre after Deir Yassin which caused many to leave out of panic; expulsion orders by Zionist authorities; the voluntary self-removal of the wealthier classes, the collapse in Palestinian leadership, and an unwillingness to live under Jewish control. Later, a series of laws passed by the first Israeli government prevented them from returning to their homes, or claiming their property. They and many of their descendants remain refugees. Later in the war, Palestinians were expelled as part of Plan Dalet. [citation needed] The expulsion of the Palestinians has since been described by some historians as ethnic cleansing, while others dispute this charge.”

      Balfourddeklarationen talade om att tilldela judarna ett nationalhem i området under förutsättningen att det kan ske utan att inverka menligt på de mänskliga eller religiösa rättigheterna hos befintliga icke‑judiska samhällen i Palestina.

      Kanske var det en omöjlig ekvation att få att gå ihop? Kanske var FN´s beslut från 1947 omöjligt redan från början. FN och britterna som tidigare haft ansvar för området borde kanske inte lämnat vare sig judarna eller palestinierna i sticket utan hjälpas åt att lösa konflikten. Att lösa den är nog bara möjligt om alla nationer i området har en stark vilja att komma fram till en lösning. Sådan vilja saknades från Israels grannar, därför tvingades man istället att satsa på starkt försvar och sin egen säkerhet. Ingen annan hjälpte dem.

      Angående 1948 och flykten av arabisk befolkning från de judiska områdena, så hade den vad jag förstår många orsaker. Fruktan, som kanske var obefogad, men också en militant hållning från israeliska trupper. Det är olyckligt att det gick som det gick. En fredsskapande dialog från början, varsamhet från Israels sida skulle kanske ha skapat mer good will istället för fruktan och hat.

      Hur det än var är det nu viktigt att alla parter sätter sig vid förhandlingsbordet. Fred kan inte åstadkommas utan en verklig vilja därtill från alla inblandade parter. Nu ser vi den oroande utvecklingen med ISIS i området och destabilisering i Syrien och Irak. Att enbart skylla allt på Israel menar jag är kontraproduktivt. Israel som enda fungerande demokratin i området borde istället betraktas som en bundsförvant i fredsprocessen.

  12. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,

    kålsuparteorin är ett av de medel som används för att ständigt se bort när israelerna koloniserar resterna av Palestina, terroriserar och fördriver palestinierna. Eftersom båda parter utpekas som skyldiga i konflikten blir resultatet att offret kan anses ha sig självt att skylla.
    Bakom detta går det att för sig själv och andra dölja när kärleken till Israel yttrar sig i praktisk likgiltighet för palestiniernas öde.
    Men vår diskussion handlade från början inte om att fördela skuldbördan utan om vad som är förutsättningarna för en fred som är någorlunda rättvis och som palestinierna kan leva med.
    Att hänvisa palestinierna till 22 procent av det som var deras hemland före invasionen är att kräva mycket. Att uppmana dem att nöja sig med ständigt mindre är en orimlighet som skriker mot himmelen.

    Gert

  13. Irene Nordgren skriver:

    Bengt

    Jag gav dig Wikipedialänken till NAKBA för att inte undanhålla dig olika definitioner. Trodde att du skulle förstå att omvärlden dvs de som vill medla mellan palestinier och Israels regering dock måste utgå ifrån att för HAMAS så existerar bara en enda tolkning av NAKBA dvs ”den stora katastrofen” som för HAMAS upplevs som SHOA upplevs för judar.

    Om det vore så enkelt att BARA ”alla parter sätter sig vid förhandlingsbordet.”
    Sorry det krävs mer än så….

    För mig med min judisk-kristna bakgrund är det fullkomligt oförståeligt och oacceptabelt att judar i Israel traditionsenligt varje år firar sitt segertåg ut ur Egypten samtidigt som de plågar, förtrycker och diskriminerar palestinierna på samma sätt som de själva blev plågade
    Hur Gudstroende judar bara kan få för sig att detta TROSMÄSSIGT går an ……..
    // Irène

  14. Irene Nordgren skriver:

    Bengt
    ”Kanske var det en omöjlig ekvation att få att gå ihop? Kanske var FN´s beslut från 1947 omöjligt redan från början. FN och britterna som tidigare haft ansvar för området borde kanske inte lämnat vare sig judarna eller palestinierna i sticket utan hjälpas åt att lösa konflikten.”

    Stryk ”kanske” …….

    ”därför tvingades man istället att satsa på starkt försvar och sin egen säkerhet. Ingen annan hjälpte dem.”

    ”Ingen annan……..” Att du inte skäms Bengt som försöker undanhålla sanningen om USA militära support till Israel. USA /AIPAC ser sig som militära partners till Israel och du hävdar att ingen HJÄLPER Israel …….
    Kolla denna video från AIPACs hemsida.

    http://www.aipac.org/learn/us-and-israel/military-partnership

    ”Israel is the largest cumulative recipient of U.S. foreign assistance since World War II. To date,
    the United States has provided Israel $121 billion (current, or non-inflation-adjusted, dollars) in
    bilateral assistance. Almost all U.S. bilateral aid to Israel is in the form of military assistance,
    although in the past Israel also received significant economic assistance. ”

    http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=9&ved=0CFIQ_xMwCA&url=http%3A%2F%2Fwww.fas.org%2Fsgp%2Fcrs%2Fmideast%2FRL33222.pdf&ei=cWqZU8_bD6vnywOlxoL4Bg&usg=AFQjCNHdAKMR9JX8FS42qYYbikkGbLosSw&bvm=bv.68911936,d.bGQ&cad=rja

    Och apropå Fredsbönen i Vatikanens trädgårdar där president Peres i söndags bad till Gud om FRED.
    Här ett uttalande 2012 av Mordechai Vanunu -mannen som avslöjade att Israel tillverkade atomvapen.

    ”Samme Shimon Peres som fick Nobels fredspris 1994 startade Israels produktion av atomvapen och lät fängsla mig.”

    http://www.proletaren.se/utrikes-mellanostern/det-var-viktigt-att-avsloja-israels-karnvapen

    Din analys av läget i mellanöstern är hårresande NAIV !

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène!
      Jag tycker inte din anti-Israelretorik är särskilt konstruktiv.

      ”Ingen annan… försöker undandhålla sanningen om USA´s militära support till Israel…”

      Nu missförstår du mig. Jag menar att judarna och palestinierna fick inte hjälp att försöka konsolidera den lösning som FN beslutat på fredlig väg genom främjande av avspänning, förhandlingar, dialog.

      Istället gick processen obönhörligt åt konfrontation, bygga upp försvar och säkerhet. Sedan kommer stormakterna in och förstärker och fortplantar konfrontationslinjen på det världspolitiska planet.

      Israels val har varit att satsa på försvar och säkerhet, och på den vägen blev det, inkl murbyggandet, inkl atomvapen då man ser att fienderna i regionen (Iran) också utvecklar sådana.

      Eftergifternas väg som att byta land mot fred har Israel fått erfara inte varit framgångsrik.

  15. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    vari ligger det rimliga i att palestinierna skall sätta sig vid ett förhandlingsbord samtidigt som israelerna fortsätter utbyggnaden av sina bosättningar på palestinsk mark? Palestinierna kräver att israelerna stoppar utbyggnaden medan förhandlingarna pågår. Är inte det högst rimligt?

    Gert

  16. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    hur kommer man då dit? Israel ignorerar och vägrar. USA tolererar och understöder. Koloniseringen och fördrivningen fortsätter. Omvärlden ser på. I väst är flertalet beredda att gå ner i intellektuell fläkspagat för att finna ursäkter för israelernas övergrepp på palestinierna. När är det dags att börja mäta med samma mått åt palestinier som åt israeler? När blir 78 procent av Palestina nog åt israelerna?

    Gert

  17. Irene Nordgren skriver:

    Bengt

    ”Jag tycker inte din anti-Israelretorik är särskilt konstruktiv.”

    Jag undanber mig att pådyvlas något som kan uppfattas som ”MOT ISRAEL”. Det är ett mycket farligt påstående som av många definieras som synonymt med antisemtisk.

    Jag är MOT regeringen NETANJAHU inklusive rasisten och den hebreiske nynazisten utrikesminster Avigdor Liebermann.

    Jag är FÖR Israel och just DÄRFÖR är jag FÖR att palestinierna ska få sitt eget styre över ett eget land.

    // Irène

  18. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,

    du nalkas problemets kärna när du skriver att israelerna är beredda att ge upp mycket bara fred och säkerhet kan garanteras. Fred och säkerhet kan inte garanteras. Det krävs en palestinsk stat för att fred och säkerhet skall bli en möjlighet. Och en palestinsk stat förutsätter att Israel utrymmer Västbanken och häver blockaden av Gaza.
    Jag är vidare inte alls övertygad om att Israelerna är beredda att ge upp mycket. Under min resa på Västbanken talade jag bland annat med en svensk judisk bosättare. Han hade byggt sig ett hus i en bosättning mellan Hebron och Jerusalem. Han var beväpnad och hade satt upp taggtråd mellan huset och öknen.
    När jag frågade honom om palestinierna såg han på mig och sa:
    – Det finns inga palestinier.
    Hur menar du, frågade jag.
    – Det finns bara araber som gör olaga intrång i det land som Gud har gett oss.
    Det finns 500 000 bosättare på Västbanken. Många av dem är betydligt otrevligare än denne i övrigt sympatiske svensk från söder i Stockholm.
    Jag tänker exempelvis på bosättarna i centrala Hebron som är så våldsamma att ekumeniska följeslagare tvingas följa små palestinska barn till skolan för att de inte skall bli överfallna. När jag var där hade någon precis försökt bränna ner skolan. Ytterdörren var svartbränd.
    I min naivitet frågade jag den kvinnliga rektorn om hon hade anmält mordbranden till (den israeliska) militärpolisen.
    Hon log och svarade: Varför skall jag göra det? Vi har gjort det tidigare men polisen skyddar inte oss.
    Det går inte att besöka östra Jerusalem eller Hebron eller Betlehem eller Qalqilia eller Jayus eller något annat samhälle på Västbanken och efteråt tro israelerna om någon som helst god vilja visavi palestinierna.
    Israelerna för stora delar av västvärlden bakom ljuset och stora delar av västvärlden vill inget hellre än att bli förd bakom ljuset.

    Gert

    • bema skriver:

      Gert! Det låter ruskigt. Låter som laglösa ligister och korrumperad polis. Men jag kan inte tro att det är hela bilden i Israel som är ett demokratiskt land. Det måste finnas justa politiker där också och en demokratisk opinion som är beredd att rösta på dem.

      Men med den bild du förmedlar sluter jag mig till att fienden finns inte bara utanför Israel utan också inom landet. Fred kan inte byggas med korruption och vägran att se sin granne.

  19. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    den israeliska militären skyddar de ”laglösa ligisterna” och militärpolisen är inte korrumperad, den är del av den israeliska ockupationsmakten som uträttar det arbete den åläggs av den israeliska regeringen.
    Det finns en fredsrörelse i Israel, men den är liten och helt maktlös. Sett till valresultaten finns det en massiv majoritet för Israels politik på Västbanken och i Gaza.
    Israel är en demokrati i yttre mening – det hålls val och regeringen kan bytas ut. Men alla israeliska medborgare har inte fulla medborgerliga möjligheter. Det har bara judar. (Om detta kan du läsa i FN-dokument men också i svenska UD:s länderrapporter). I denna mening är Israel en mycket bristfällig demokrati. På Västbanken råder ett fullt utbyggt apartheidsystem.
    En delegation från Sydafrika besökte nyligen Västbanken. Efteråt beskrev delegationsmedlemmarna situationen på Västbanken som värre än i Sydafrika under apartheidstyret.
    Jag har inte varit i Sydafrika, men jag har varit på Västbanken och jag kan lova dig, jag glömmer aldrig vad jag där såg och hörde.

    Gert

  20. Johannes Tirén skriver:

    Gert – vad bör då göras? Bör Israel annektera Västbanken formellt? Just nu förefaller ju situationen på många sätt vara ett enda limbo.

  21. Gert Gelotte skriver:

    Johannes,

    Israel har två vägar att välja mellan.
    1. Återskapa förutsättningarna för en tvåstatslösning. Då måste bosättningarna på Västbanken utrymmas.
    2. Fortsätta att bygga ut bosättningar, vilket oundvikligen leder en annektering av Västbanken, formellt eller informellt. Därmed uppstår den så kallade enstatslösningen med ett i längden ohållbart apartheidsystem.
    Det borde ligga i Israels intresse att återskapa förutsättningar för en tvåstatslösning, men som det ser ut nu är tvåstatslösningen död.

    Gert

  22. Ping: Ortodoxa kyrkor i Ukraina | Bengts Blogg

  23. Ping: Abbas, Franciskus och freden | Bengts Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s