Är abortmotstånd att jämställa med tortyr?

I två olika FN-kommittéer, i januari i den för granskning av barnens rätt och nu i maj i kommitten mot tortyr där Vatikanen deltar som part i Världssamfundets samarbete kring konvetioner för att främja barns rätt och att motarbeta tortyr, har Den Heliga Stolen  fått kraftig kritik för sin senfärdighet att agera i samband med pedofiliskandalerna. Kritiken har framförts på ett sådant sätt som om ingeting har hänt de sista 10-20 åren, vilket det ju faktiskt har.

Inte nog med det. FN-kommittéernas kritik har haft en ideologisk slagsida där man även gått in och krävt att Katolska kyrkan borde ändra sin grundinställning till sådant som abort och äktenskap, vissa kommittémedlemmar har gått så långt att man föreslagit Katolska kyrkans nuvarande inställning till t.ex. abort är att likna vid tortyr eftersom man inte tillråder Tomasivissa beteenden. FN-kommittéernas sätt att kritisera Katolska kyrkan har kritiserats från flera håll, bl.a. av Den Heliga Stolens ambassadör vid FN i Geneve,  ärkebiskop Silvano Tomasi  som menar att de går långt utöver sitt mandat, vilket blir oseriöst och undergräver FN´s auktoritet och möjlighet att effektivt arbeta för de målsättningar man faktiskt har.

Tomasi säger att Den Heliga Stolen inte har något emot kritik om det gangnar de uppsatta målen, människors välfärd och trygghet, men om kritiken är ett sätt att blåsa upp en ideologisk strid missar den sitt mål. Kritiken är ett eko av de intresseorganisationer som FN-organen konsulterat, t.ex. övergreppsoffrens organisation SNAP eller Center for Reproductive Rights. Dessa organisationer skall givetvis driva sina intressen, men man förväntar sig en analys och integration i ett större perspektiv som också tar in kunskap om Katolska kyrkan i vidare bemärkelse än som en organisation att kritisera.

Utifrån vad jag läst sista veckorna har jag försök renodla några av de punkter som anförs mot Katolska kyrkan (Den Heliga Stolen) och kommenterar var och en av dem. Jag schematiserar, det är möjligt att kritiken är något mera nyanserad på vissa punkter, men de som lyssnar till rapporteringen i media kan få uppfattningen att det är precis så det ser ut.

Kritik: Den Heliga Stolen gör den falska distinktionen att dess jurisdiktion inskränker sig till Vatikanstaten och inte till hela Katolska världskyrkan och dess institutioner och smiter så ifrån sitt ansvar.

Kommentar: Ibland låter det på kritikerna som om Katolska kyrkan vore en kolonialmakt med Vatikanen i centrum och katolska institutioner i världen som kolonier eller som ett multinationellt företag. Men så är det ju inte. Den Heliga Stolen utövar sitt ansvar på två olika sätt, det har man gång på gång tydligt uttryckt till FN-kommittéerna. Dessa distinktioner tycker jag är självklara:

  1. Den Heliga Stolen har en suverän jurisdiktion över Vatikanstatens territorium, ett ansvar man utövar som vilken stat som helst inom sina territoriella gränser. Vatikanstaten är ett litet landområde + några bygnader i staden Rom. Invånarna är få, frekvensen brott är mycket liten. Däremot har man 18 miljoner besökare årligen. Man har enligt Lateranfördraget också ett avtal med Italienska staten om juridisk hjälp vid behov.
  2. Man har ett andligt ansvar för världens katoliker som man utövar utifrån de troendes frivilliga anslutning till Katolska kyrkan.

Katoliker från alla länder utanför Vatikanstaten är föremål för den rättsordning som gäller i respektive land. I enlighet med internationell lag respekterar Den Heliga Stolen andra staters suveränitet, och betraktar inte de troende som frivilligt andligen identifierar sig med Katolska kyrkan som medborgare i Vatikanstaten, men som medborgare i det land de bor. Eftersom Den Heliga Stolen inte har ansvar över dessa medborgare, så ligger den legitima auktoriteten att beivra och bestraffa brott på respektive land där de är medborgare.

 

Kritik: Katolska kyrkan med över en miljard medlemmar är en institution med enorm makt. Barnen som tas om hand på kyrkans olika institutioner lämnas oskyddade mot dem som vill begå övergrepp mot dem. Detta främjar tortyr av barn.

Kommentar: Katolska kyrkans makt och gränserna för denna makt är reglerad, dels vad gäller hur legal makt utövas över Vatikanstatens territorium som är Den Heliga Stolens hemvist, dels i hur man utövar pastoralt ansvar för de troende katolikerna i hela världen. Detta regleras i den kanoniska lagen som reglerar ett antal skyldigheter och rättigheter för alla medlemmar i Katolska kyrkan. FN´s konvention mot tortyr är inkorporerad i lagen fär Vatikanstaten och tillämpas inom dess territorium.

Efter lagar antagna av den Heliga Stolen som tillämpas i Vatikanstaten och som förmedlas som rådgivande moraliska riktlinjer för de lokala biskoparna och biskopskonferenserna visar framtagen statistik betydande nedgång av fallen med prästers övergrepp på barn.

Medan respektive stats civila myndighet har rätten och skyldigheten att utreda och straffa medborgares övergrepp på barn och vuxna, oberoende av om det gäller katoliker eller inte, så utövar Katolska kyrkan sin andliga auktoritet genom sina egna interna lagar som föreskriver andra former av straff (t.ex. avkragning). På så sätt straffas präster som gjort sig skyldiga till brott mot minderåriga både av civila myndigheter och av kyrkan. Mellan 2004 och 2013 togs 848 präster ur tjänst efter övergrepp.

Kritik: Katolska kyrkans hierarkiska mans-dominerade struktur är otidsenlig och uppmuntrar till utnyttjande av minderåriga. Hundratusentals barn har begåtts övergrepp på, men Katolska kyrkan gör ingenting för att kartlägga och få stopp på detta.

Kommentar: Enligt WHO-data från 2002  utsattes runt 150 millioner flickor och 73 millioner barn under 18 år för sexuellt våld och exploatering. I en FN-rapport från 2006 om våld mot barn utgiven av en oberoende expert, Sérgio Pinheiro, uppskattades betydligt högre antal. Det mesta våldet sker inom familjen, där mycket förmodligen aldrig rapporteras varför siffrorna är osäkra.

Världskongresser mot sexuell exploatering av barn har hållits i Stockholm, Yokohama och Rio de Janeiro (2008). Man konstaterade 2008 att 75 million barn och unga under 18 år utsätts för sexuellt tvång och kommersiell eller icke-kommersiell sexuell exploatering. Förövarna kan ha olika social bakgrund och yrken, t.ex. lärare, socialarbetare och tyvärr också kyrkornas folk. Men påståendet att Katolska kyrkans hierarkiska struktur katalyserar övergrepp bland prästerna är ologiskt och inte hederligt. I proportion till hur det ser ut i övriga samhället har Katolska kyrkan idag  låg frekvens övergrepp, och vaksamheten är efter skandalerna och uppmärksamheten väldigt hög.

Den Heliga Stolen har implementerat många förändringar, inkluderande att påskynda den kanoniska handläggningen för att snabbare få bort präster som begår övergrepp, och man har tillsatt en speciell kommission för skydd av barn. Den Heliga Stolen uppmanar lokala civila myndigheter att agera mot dem som begår övergrepp.

Kritik: Den Heliga Stolens policy och lagar – särskilt det som rör abort, preventivmedel och äktenskap förbjuder vissa beteenden och är därmed att jämställa med fysisk och psykisk tortyr. Den Heliga Stolen behöver därför ändra på dessa.

Kommentar: När det gäller abort är Den Heliga Stolens målsättning att skydda livet från dess först början och att hindra att barn innan födseln blir torterade och dödade, så som vid sena aborter. I Canada överlevde 622 personer sena aborter år 2000 till 2001. 66 liknande fall registrerades i Storbritannien 2005. Vissa metoder vis sena aborter liknar fullfjädrad tortyr när fostret fortfarande levande rycks ut bit för bit från livmodern.

Frihet att uttrycka vad man tror på och håller för sant är en grundläggande rättighet, och alla försök att diktera vilka lagar och övertygelser Den Heliga Stolen skall hysa är ett direkt våldförande på den rättigheten. Varje förhållningssätt som respekterar den naturliga lagen och fritt väljs och omfattas av de troende är legitimt och kan omöjligt tolkas som ett försök att begränsa andras frihet.

Det sätt att leva som Den Heliga Stolen föreslår är i enlighet med tolkningen av den kristna uppenbarelsen och den naturliga lagen och är inte tvingande och påtvingas inte på något sätt människor som inte frivilligt väljer att acceptera det.

Kritik: Den Heliga Stolen bör samverka med lokala myndigheter och öppna sina arkiv för alla. Kyrkan fortsätter att ge löften och komma med ursäkter medan tystnadens kultur förblir norm.

Kommentar: Som Kommittén för barnens rättigheter belyser, så har Den Heliga Stolen utvecklat tydliga och solida policies för barns skydd vilka innebär full transparens och samverkan med lokala myndigheter. Statistiken pekar på väsentlig reduceringen i antal nya pedofilifall.

Den Heliga Stolen understödjer lokala myndigheters rätt och plikt att utreda och beivra brott i enlighet med internationell lag och uppmanar lokala kyrkliga ledare att underlätta och medverka till detta. Katolska kyrkan är nog den offentliga institution som blivit mest genomlyst och gjort mest för att främja transparens och ansvarsfullt agerande mot barnövergreppen, ändå är det ofta bara Katolska kyrkan som blir attackerad.

Kritik: Den Heliga Stolen flyttar runt präster för att skydda sitt eget rykte och ger dem därmed möjlighet att fortsätta begå övergrepp. Den Heliga Stolen har ingen tydlig policy vad gäller att ge offren upprättelse och kompensation.

Kommentar: Numera finns regler som säger att en person anställd av kyrkan som med rätta misstänks för att utnyttja minderåriga omedelbart skall tas ur tjänst så att han inte kan ha kontakt med barn. Fram till 1980-talet tillämpade man andra principer i samhället som kyrkan också följde.

I USA finns drygt 10.000 övergreppsfall registrerade från 1950 till 2002. Fram till 2008 har Katolska kyrkan i USA betalat ut 575,5 millioner dollar i legala och andra kostnader och betalat ut 1,3  miljarder dollar i kompensation till offren.

Katolska stift i olika länder fortsätter att betala ut kompensation när övergreppsfall från präster blir registrerade och kända. Den Heliga Stolen uppmuntrar lokalkyrkorna att prioritera offren och deras upprättelse och behov.

Mera:

Tomasi kommenterar i en intervju FN-utfrågningarna (Zenith)

Vatican: Important clarifications to UN Committee on the Convention Against Torture

——————————————

Pope Francis shakes hands with U.N. Secretary General Ban during a meeting at the VaticanIdag på morgonen, några dagar efter att Den Heliga Stolen kritiserats av FN´s tortyrkommitté träffade påven FN´s generalsekreterare Ban Ki-moon och ett antal ledande tjänstemän i Vatikanen. Ur påvens tal:

”…Future Sustainable Development Goals must therefore be formulated and carried out with generosity and courage, so that they can have a real impact on the structural causes of poverty and hunger, attain more substantial results in protecting the environment, ensure dignified and productive labor for all, and provide appropriate protection for the family, which is an essential element in sustainable human and social development. Specifically, this involves challenging all forms of injustice and resisting the “economy of exclusion”, the “throwaway culture” and the “culture of death” which nowadays sadly risk becoming passively accepted.”

Påven nämnde inget om kritiken mot Katolska kyrkans syn på abort, men berörde ämnet i en passus:

”Today, in concrete terms, an awareness of the dignity of each of our brothers and sisters whose life is sacred and inviolable from conception to natural death must lead us to share with complete freedom the goods which God’s providence has placed in our hands, material goods but also intellectual and spiritual ones, and to give back generously and lavishly whatever we may have earlier unjustly refused to others.

….

I do not hesitate to state, as did my predecessors (cf. JOHN PAUL II, Sollicitudo Rei Socialis, 42-43; Centesimus Annus, 43; BENEDICT XVI, Caritas in Veritate, 6; 24-40), that equitable economic and social progress can only be attained by joining scientific and technical abilities with an unfailing commitment to solidarity accompanied by a generous and disinterested spirit of gratuitousness at every level. A contribution to this equitable development will also be made both by international activity aimed at the integral human development of all the world’s peoples and by the legitimate redistribution of economic benefits by the State, as well as indispensable cooperation between the private sector and civil society.

Consequently, while encouraging you in your continuing efforts to coordinate the activity of the international agencies, which represents a service to all humanity, I urge you to work together in promoting a true, worldwide ethical mobilization which, beyond all differences of religious or political convictions, will spread and put into practice a shared ideal of fraternity and solidarity, especially with regard to the poorest and those most excluded.

Invoking divine guidance on the work of your Board, I also implore God’s special blessing for you, Mr Secretary-General, for the Presidents, Directors and Secretaries General present among us, and for all the personnel of the United Nations and the other international Agencies and Bodies, and their respective families. Thank you very much.”

Annonser
Det här inlägget postades i Katolska kyrkan, Samhälle, Vatikanen och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Är abortmotstånd att jämställa med tortyr?

  1. Ping: Varför bry sig om vad en tysk kardinal säger om amerikanska nunnor? | Annelis blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s