Exodus International, homosexuellt kristet nätverk omprövar och ber om förlåtelse

alanchambersVid sin 38:e kongress som pågår nu tillkännagav Exodus internationals ledare Alan Chambers att organisationen kommer att läggas ner, att man ber om förlåtelse för att man orsakat människor skada genom sin verksamhet och att man omprövar sin tidigare hållning att omvändelse till Kristus innebär att man kan bli av med sin sexuella attraktion till det egna könet. I ett tal till kongressen sade han att det i 99% av fallen inte är sant. Han har själv vittnat om hur han blivit hjälpt genom Exodus och är gift med en kvinna. Han tillstår nu att han fortfarande upplever homosexuella känslor, och det faktum att han och många andra i den amerikanska frikyrkomiljö han verkar i inte har tillstått det har berott på fruktan. Det har funnits ett tabu inom kyrkorna att ifrågasätta och den kulturkamp mellan kyrkan och den moderna världen som pågått har blivit destruktiv och leder till att många homosexuella blivit sårade och skadade. Vår uppgift är inte att styra människors beteende, utan att förkunna den nåd, barmhärtighet och den inbjudan för alla till gemenskap med Gud som evangeliet innebär, sade Chambers.

Chambers har haft kontakt med Oprah Winfrey Network´s TV-program Our America och reportern Lisa Ling. Via dem har han offentligt träffat och talat med personer som blivit sårade genom Exodus Internationals verksamhet och lyssnat till deras berättelser. Genom dagens tillkännagivande för man detta offentliga samtal ännu ett steg framåt.

I en intervju menade han att många, inklusive han själv blivit hjälpta genom Exodus International, det finns många enskilda personers berättelser som vittnar om detta, men, tillägger han,  “vad än gott vi kan göra i framtiden skulle starkt överskuggas av andra verkliga berättelser om trauma och skam. Så vi beslutade att det enda rätta är att lägga ner.”

I ett uttalande på Exodus Internationals hemsida skriver Chambers:

I am sorry we promoted sexual orientation change efforts and reparative theories about sexual orientation that stigmatized parents. I am sorry that there were times I didn’t stand up to people publicly “on my side” who called you names like sodomite—or worse. I am sorry that I, knowing some of you so well, failed to share publicly that the gay and lesbian people I know were every bit as capable of being amazing parents as the straight people that I know. I am sorry that when I celebrated a person coming to Christ and surrendering their sexuality to Him that I callously celebrated the end of relationships that broke your heart. I am sorry that I have communicated that you and your families are less than me and mine.

More than anything, I am sorry that so many have interpreted this religious rejection by Christians as God’s rejection.  I am profoundly sorry that many have walked away from their faith and that some have chosen to end their lives. For the rest of my life I will proclaim nothing but the whole truth of the Gospel, one of grace, mercy and open invitation to all to enter into an inseverable relationship with almighty God.

Det goda arbete som Exodus International uträttat måste nu fortsätta inom kyrkorna, menar Chambers som måste överge sin rädsla för homosexualitet och fientliga hållning mot homosexuella. Människor, heterosexuella som homosexuella, kommer till Kristus och söker upprättelse och frid i sina oordnade liv. Men det är inte homosexualiteten som sådan det handlar om (”the gay stuff”), utan livet (”the life stuff”), sade han i öppningstalet på kongressen. Och i helande och upprättelseprocessen accepterar Gud oss som de personer vi är med våra känslor, och det bör vi göra själva också, utan fruktan. Chambers tal i sin helhet här (video).

Lokalt arbete och själavård som skett under Exodus Internationals paraply kommer att fortsätta. Chambers betonar också att detta inte innebär att han övergivit sin evangelikala tro, men väl att att han inte menar att kyrkans uppgift inte är att föra strid och kulturkamp, utan möta människor som de är och vittna om Guds kärlek och upprättelse. Texten å hemsidan avslutas med följande ord:

I cannot apologize for my deeply held biblical beliefs about the boundaries I see in scripture surrounding sex, but I will exercise my beliefs with great care and respect for those who do not share them.  I cannot apologize for my beliefs about marriage. But I do not have any desire to fight you on your beliefs or the rights that you seek. My beliefs about these things will never again interfere with God’s command to love my neighbor as I love myself.

You have never been my enemy. I am very sorry that I have been yours. I hope the changes in my own life, as well as the ones we announce tonight regarding Exodus International, will bring resolution, and show that I am serious in both my regret and my offer of friendship. I pledge that future endeavors will be focused on peace and common good.

Moving forward, we will serve in our pluralistic culture by hosting thoughtful and safe conversations about gender and sexuality, while partnering with others to reduce fear, inspire hope, and cultivate human flourishing.

Chambers säger att en ledare måste ta ansvar för och följa upp inte bara för det goda som åstadkoms, utan också för det onda och den skada som görs. Att en kristen organisation som tidigare betraktats som mot homosexuella (Dagen kallar den i ett reportage ”antihomogrupp”) kan ändra sig och utvecklas är positivt. Vi är alla beroende av varandra. När en felar felar alla, och när en gör rätt gör alla rätt.

Som jag skrivit i ett av mina tidigare inlägg om homosexualitet och kyrkan (se här, här och här) så  finns en ny ton av önskan att förstå och lära mera och önskan om dialog. Borta är åtminstone delvis de fördömande attityderna som präglade kommentarsfälten på sociala media förr då homosexualitet kom på tal.

Denna nya öppnare anda som också Chambers initiativ är ett bevis på tror jag bär frukt när det gäller att gå på djupet med denna fråga, vilket är nödvändigt. Det är inte tillfredställande att det finns en öppen konflikt där många upplever att kyrkan är emot en viss grupp människor. Kyrkorna som förkunnar Guds kärlek till alla människor kan inte nöja sig med detta. Den kristna tron är inte i motsats till förnuft och samvete, man måste hitta ett sätt att kommunicera med dagens människor som tränger bakom fastlåsta schabloner.

Huffington post har mera.

Annonser
Det här inlägget postades i Church, Samhälle, Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

31 kommentarer till Exodus International, homosexuellt kristet nätverk omprövar och ber om förlåtelse

  1. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    i en tidigare debatt om homosexualitet på Katolsk Visions blogg skrev du bland annat följande:

    ”Den dominerande inställningen som drivits under senare årtionden av intresseorganisationer och som också backats upp av professionella organisationer som t.ex. USA´s psykologförbund (APA) är att ingen mår bra av att undertrycka sin homosexualitet, och att det är det skadligt och rent av oetiskt att erbjuda behandling som syftar till att ändra den sexuella inriktningen.
    Men det finns många rapporter om psykoterapeutisk behandling som varit framgångsrika, och även själavård och förbön har många gånger positiv effekt. Psykiatrikern och psykoanalytikern Jeffrey Satinover beskriver i sin fortfarande aktuella bok Homosexuality and the Politics of Truth olika studier som visat hur psykoterapeutisk behandling varit verksam. Trots att det är i konflikt med Amerikanska psykologföreningens rekommendationer konstaterar han att många psykoterapeuter ändå behandlar homosexuella för att det finns en efterfrågan, men man gör det i det tysta.
    I USA finns också HA, ett tolvstegsprogram som utgår från samma principer som AA (Anonyma alkoholister) som växer trots negativ innställning i samhället. Exodus heter en paraplyorganisation som organiserar olika kyrkliga program för att hjälpa homosexuella som inte är tillfreds med sin läggning.”

    Står du fast vid ovanstående citat, exempelvis att man kan ”behandla” homosexualitet med förbön?

    Gert Gelotte

    • bema skriver:

      Gert!

      Jag är glad att du ställer frågan så att jag kan utveckla detta.

      Texten du citerar från en av mina tidigare inlägg om Kyrkan och homosexualitet står jag för. Jag kan inte se att den innehåller några faktafel. De organisationer och rapporter jag nämner existerar. Jag väljer att redovisa också denna del av verkligheten och accepterar, respekterar personliga berättelser och vittnesbörd om tros- och livstolkningar också från människor som gjort andra livsval.

      Däremot står det inget i texten om att man kan ”behandla homosexualitet med förbön”.

      Jag nämner att det finns experter som hävdar att det finns fall där homosexuell läggning har förändrats genom psykoterapi. Jag har studerat detta för lite för att göra en auktoritativ validering, men det bör nämnas att detta finns.

      Angående din tolkning att texten säger att man kan ”behandla homosexualitet med förbön” så måste den bygga på flera mellanantaganden om bönens, själavårdens och förbönens natur som man inte kan utläsa av texten.

      Det jag faktiskt skriver är: ”även själavård och förbön har många gånger positiv effekt”. Så är det faktiskt. Många enskilda berättelser från personer som sökt förbön och själavård vittnar om detta, även forskningsrapporter.

      Men själavård och förbön är ingen ”behandling”. Man kan inte behandla homosexualitet med förbön, man kan inte heller behandla cancer med förbön, eller för den del inte heller be om vad som helst och vänta sig att få det. Gud kan inte användas som en jultomte. Vi måste alltid söka hans vilja.

      Ändå är det inte fel att be och presentera våra behov för Gud. Att be för sjuka har skett i alla tider sedan kyrkans begynnelse. Kyrkorna på våra vallfartsorter är fyllda med kryckor och andra votivgåvor från människor som blivit helade på mer eller mindre mirakulösa sätt. Jag är själv ofta engagerad i förbön för sjuka och det uppfattas i allmänhet som positivt om det sker i en anda av förtröstan på Guds nåd och i respekt för den person man ber för. All förbön förutsätter ju att den person man ber för vill det och att det är förankrat i hans person. Jag rekommenderar Lillemor Hallins bok Se Herrens Härlighet som kommit i nyutgåva på Libris där de personer som tidigare fått förbön också följs upp.

      När det gäller homosexuella som söker själavård handlar det inte i första hand om att be för konversion av den sexuella läggningen utan att be för de livsproblem personen presenterar. Oberoende av sexuell läggning söker man själavård och förbön för livsproblem och ett oordnat liv och ber om Guds nåd och helande på det sätt som han har i beredskap åt var och en. Det är ett faktum att det då händer att personer som inte är nöjd med sin sexuella läggning upplever att de blir hjälpta på olika sätt och får frid. Sådana vittnesbör måste också tas på allvar.

  2. Anneli Magnusson skriver:

    Bengt,
    Det här är en djupt gripande ånger och omvändelse som Alan Chambers ger uttryck för. Jag hoppas att många tar intryck av den och hans försäkran om att han inte vill tvinga på någon sin övertygelse
    Apropå Gerts kommentar så måste jag säga att jag är förvånad om det stämmer att du som är läkare skrivit att man kan ”bota” homosexualitet med förbön. Med den inställningen skulle du kunna ställa till mycket elände om du råkar få homosexuella patienter.
    Anneli

  3. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    Hyser du medlidande med homosexuella personer du möter privat eller i ditt arbete ?

    // Irène

    • bema skriver:

      Irène!

      Jag förstår inte riktigt relevansen av frågan.

      Då en person lider hindrar inte det faktum att personen är homosexuell mig från att känna medlidande.

  4. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    ”Jag förstår inte riktigt relevansen av frågan.”

    Såååååå jobbigt när du låtsas spela ovetande och försöker få det till att jag ställer konstiga och irrelevanta frågor.

    Du vet precis vad jag syftar på. Katolska Kyrkans Katekes 2358 påbjuder heterosexuella personer att möta homosexuella personer ”med respekt, medlidande och finkänslighet.”

    ”Då en person lider hindrar inte det faktum att personen är homosexuell mig från att känna medlidande.”

    Otroligt !

    Den förbannelse av homosexualitet med anor i judiskt-kristna bibeltexter som Katolska Kyrkans Katekes plockar upp och gör till artegen har mycket riktigt skapat ett OÄNDLIGT mänskligt LIDANDE med både mord och självmord som följd.

    Jag ser alla som inte protesterar mot KKK syn på homosexualitet som FÖRÖVARE och ORSAK till homosexuellas LIDANDE.

    Att samtidigt vara AKTIV förövare och orsak till ett lidande och samtidigt PASSIVT stå och titta på när offret LIDER och SAMTIDIGT skryta med att känna MEDLIDANDE är i mina ögon en form av SADISM.

    // Irène

    • bema skriver:

      Skriv då att du har invändningar mot vissa formuleringar i Katolska Kyrkans Katekes utan att linda in det. Jag hade faktiskt ingen tanke på att du anspelade på den texten.
      Jag håller med om att den är olyckligt formulerad. Angående relevansen av KKK och hur man skall se på texten ur perspektivet tid och kultur tror jag vi hade en dialog om detta på katolsk Vision nyligen.

  5. Bengt,

    Jag trodde att du på dom här åren i dialog med Irene hade lärt dig läxan att både vara tankeläsare om både vad hon menar, anspelningar och bakomliggande faktorer, och därtill djupare mål. Välkommen i klubben!

  6. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    ”Jag håller med om att den är olyckligt formulerad.”

    Jag skönjer början till omvändelse från din sida ………?

    // Irène

    PS Tråkigt att Krister Janzons hang -up / fixering på mig också sprider sig till din blogg.
    Jag gör vad jag kan för att undgå honom på KV blogg. Dock förgäves.
    Sorry !

    • bema skriver:

      Irène!

      Jag har inte ändrat ståndpunkt, och det jag påstår här har jag nämnt flera gånger tidigare. Jag uppfattar att du och jag har olika sätt att närma oss detta och olika sätt att tolka katekesens text.

      Katekesen skall vara en uppslagsbok för dem som skall undervisa om och utlägga Kyrkans tro, inte något som skall läsas fundamentalistiskt. De som utlägger tron måste vara kulturkompetenta och omsätta andemeningen tron i den kultur och den tid man lever i utifrån att själva ha tagit emot tron och lever den i sina liv. En enskild formulering i katekesen kan därför inte ha avgörande betydelse.

      Jag läser in formuleringen det självklara att homosexuella skall behandlas med respekt och medlidande som alla andra, därför hakar jag inte upp mig på den.

      Du emellertid hakar upp dig på ordet medlidande som i dagens kulturella kontext ger felaktiga associationer och tar det till intäkt för att distansera dig från Katolska kyrkans herdar som står bakom katekesen och tar det till intäkt för att Kyrkan är oförmögen att förändra sig.

      En organisation som är i strid med sig själv förlorar sin kraft. Jag menar att du borde vara lite mer apologetisk här och inte distansera dig så totalt och slå in kilar mellan dig och Kyrkans herdar. På så sätt kunde den konstruktiva kritik du har mycket mera komma till sin rätt.

      Precis som påve Franciskus menar jag att det finns många heliga och rättskaffens män bland biskoparna och även i kurian som delar den gemensamma tron och visionen, det tror jag du också egentligen anser, men ditt uttryckssätt gör att det ibland verkar som att det är du och fotfolket som står bakom reformkatolicismen mot resten av kyrkan.

  7. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,
    kanske tjatar jag, men såhär skrev du:
    ”Men det finns många rapporter om psykoterapeutisk behandling som varit framgångsrika, och även själavård och förbön har många gånger positiv effekt.”
    Jag kan inte förstå annat än att du menar att förbön kan ha en ”positiv effekt” på homosexuella – i betydelsen omvända dem till heterosexuella. Är inte det samma sak som behandling? Och om du respekterar homosexuella varför beskriver du då omvändelse till heterosexualitet som en ”positiv effekt”?
    Gert

    • bema skriver:

      Gert!

      Användningen av ordet ”positiv” – Vid analys av texten ser jag två betydelser:

      1. Objektivt (utan att värdera förändringen) för att beteckna att en förändring skett, i motsats till utebliven förändring.
      Ett svar på frågan om en förändring skett:
      Positiv = ja, 1
      Negativ = nej, 0

      Frågeställningen var huruvida det i sinnevärlden över huvud taget existerar att sexualdriftens inriktning förändras, och min text refererade till att det faktiskt existerar i sinnevärlden, bl.a. efter psykoterapi eller förbön (oberoende av om den primära intentionen med förbönen var den förändringen eller inte).

      2. Värderande, att något önskvärt och positivt ur personens perspektiv sker.
      Vittnesbörden från många personer bl.a. inom gemenskaper som hittills varit anslutna till Exodus international är att de upplever mening och frid i sina liv, tillväxt i tro, hopp och kärlek och att de fått hjälp att hantera sexualdriften på ett sätt de anser meningsfullt och bra, i vissa fall att även driftens inriktning på det egna könet upphört. Om personerna själva skattar detta som positivt bör väl vi andra inte i oträngt mål ifrågasätta detta. För inte anser väl du att du bättre kan bedöma vad som är bra för en annan människa än den människan själv?

  8. Eric skriver:

    ..och i botten på allt finns en förvirring och ett grundläggande fel. Nämligen att människan skulle vara skapad som en varelse med tre kön. Man, kvinna, homo.

    Om man vill para sig med en av samma kön så finns det en störning någonstans. Det vet vilken bondpöjk som helst. Det är inte så svårt att fatta. Och då finns det säkert vägar att komma ur den saken – precis som alla andra drifter vi har att bemöta. Skulle det vara något nytt för kyrkan att konfronteras med detta mänskliga fenomen? Skulle vetenskapen ha något att tillägga? Nej, nej, nej.

    Om man däremot hyser medmänsklig kärlek till en av vilket kön det vara må, även visa detta, så är det något Gudi behagligt. Men det kan man manifestera utan att blanda in könsumgängets ändamålsstyrda funktioner.

    Chambers avbön innehåller många ”jag”-ord – så många att man undrar om han inte vill framställa sig själv i god dager bara. Varningslamporna blinkar.

    • bema skriver:

      Eric!

      Det är ju inte bara Chambers utan också ledningen för Exodus International som står bakom beslutet. Chambers har dock varit ledare för organisationen och jag tror att han genom att tala i jag-form vill visa att han personligen har ett ansvar som han inte vill fly från.

      Du har rätt i att han är tydlig med att han inte längre vill stå i spetsen för den kulturkamp som pågår, där kyrkan alltmer uppfattas som en fiende till de homosexuella och där enskilda människor far illa. Kyrkan vill ju faktiskt väl, inte vara emot människor, där har ju Chambers rätt även om han talar i jag-form. Som ledare är han här en bra representant för kyrkan.

      Om kyrkan uppfattas som att hon är emot vissa grupper av människor är något fel, och det är dags att byta strategi. Det är inte bara Chambers som säger detta, många katolska biskopar har varit inne på samma linje, och många andra kristna ledare och pastorer också.

      Chambers och Exodus international uträttar ett bra arbete i att förbättra dialogen med omvärlden genom de steg som tagits, det offentliga samtalet i Oprah Winfreys TV-program och det nu aktuella beslutet. Jag tror Exodus International känner att de ensamma inte kan bära och inrymma hela denna fråga, utan den måste ägas av hela kyrkan i dialog med världen, medan det man varit bra på, själavård och andligt stöd åt människor får fortsätta i de olika lokala sammanhangen.

  9. Gert Gelotte skriver:

    Bengt,

    du är hal som få. Min fråga gäller vad du anser och varför du anser det du anser om det du skriver är det du anser.

    Gert

  10. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    Först. Jag håller med Gert. ”Du är hal som få.”

    Du skriver
    ”En organisation som är i strid med sig själv förlorar sin kraft. Jag menar att du borde vara lite mer apologetisk här och inte distansera dig så totalt och slå in kilar mellan dig och Kyrkans herdar.”
    Jag brukar framhålla att de kristna knappt hunnit upp ur katakomberna förrän de började förfölja VARANDRA i kampen om TOLKNINGSFÖRETRÄDET. Organisationen KYRKAN har alltså ca 1700 års TRADITION att ”stå i strid med sig själv. ” TRÄTORNA har alltid funnits där. Det är TRÄTOÄMNENA som varierat.
    Från början rörde sig trätorna om Gud och relationen till Sonen och om Sonens mamma. Om Sonens mamma var biologisk jungfru eller inte har man bråkat om ända in i min samtid, men annars har trätoämnena varierat över tid. Kristna har alltid funnit någon fråga att träta om och som tagits som anledning att vilja POSITIONERA sig gentemot DEN ANDRE. Västkyrkan och påven i Rom tar här hem priset.
    Och detta trots att om det var något Jesus uppmanade sina anhängare till så var det att hålla sams för att framstå som TROVÄRDIGA lärjungar.
    Så var snäll Bengt och kom inte och anklaga MIG för att slå in några kilar…….. kilarna finns där helt oberoende av mig. Men här uppe vid Norra Isahvet är herdarna så ovana vid att någon pekar på detta HÖGT och LJUDLIGT……..
    Frågan om apostolisk succession var under min katolska uppväxttid den alltigenom dominerande stridsfrågan. Luther framställdes som en demon och vi barn förbjöds att gå in i protestantiska kyrkor.

    Idag är frågan om apostolisk succession sekundär jämförd med frågorna om kvinnliga ämbetsbärare och homosexuellas likaberättigande. I takt med att kvinnors och homosexuellas ställning i det civila samhället totalförändrats så har också olika kyrkor och samfund kallibrerat sina uppfattningar till civilsamhället.
    Dvs kyrkor har anpassat sina kartor till den förändrade terrängen så människor lättare ska kunna kan orientera sig.
    Din och min kyrka har tagit som uppgift att ISTÄLLET förändra TERRÄNGEN men bibehålla kartan INTAKT.
    RÄTTVISEFRÅGOR är mitt stora livsintresse och därav mitt katolska engagemang för just de 2 frågor som IDAG är de avgörande för att synlig ENHET i form av NATTVARDSGEMENSKAP ska komma till stånd.
    ”Jag uppfattar att du och jag har olika sätt att närma oss detta och olika sätt att tolka katekesens text. ”En enskild formulering i katekesen kan därför inte ha avgörande betydelse.”

    Vi talar inte om enskilda formuleringar i katekes / kanon när det gäller kvinnliga ämbetsbärare och homosexuella.
    I dessa frågor gäller det en HEL uppfattning.
    Antingen /eller.
    Jämför med graviditetstest där heller inget tolkningsutrymme finns. Antingen är du gravid eller inte. Det går inte att vara lite gravid. Det går inte vara LITE för kvinnliga präster eller LITE för samkönade äktenskap.
    Du måste ta ställning och den ställning du tar får helt olika samhälleliga och även kyrkliga kommunionkonsekvenser.

    ”Jag läser in formuleringen det självklara att homosexuella skall behandlas med respekt och medlidande som alla andra, därför hakar jag inte upp mig på den.”

    Du kommer inte undan. Att just gruppen homosexuella lyfts fram bland alla andra grupper för att bli förmål för MEDLIDANDE beror ju – underförstått i katekesförfattarnas uppfattning- på att homosexuella blivit födda med en läggning som är MOT NATUREN dvs mot naturlagen.

    Du önskar att jag ska ”vara lite mer apologetisk”.
    Om du med det menar att jag först måste godkänna att det finns en NATURLAG som säger att bara heterosexualitet är NATURLIGT och att katolska kyrkans kanonlag 1024 är en oföränderlig NATURLAG så måste jag tyvärr göra dig besviken…….
    Under sådana premisser kommer jag ALDRIG bli ”lite mer apologetisk.”

    Det skulle vara mot min inre NATUR.

    Shalom

    // Irène

  11. Inez skriver:

    Bengt, Gert, Anneli, Irène, Krister, Eric,

    Tack Bengt för din ambitiösa blogg som är givande att läsa därför att läsaren får inte bara följa katolska erfarenheter och händelser, utan även följa din personliga trosutveckling.

    Sanningen ska göra er fria”, säger Jesus. Att kyrkan som vill vara ett salt och ljus för andra, genom historien har haft svårt att tillägna sig ny kunskap är ett ämne som fyller tjocka böcker. Men Andens vind blåser genom det civila och sekulära samhället och visar profetiskt kyrkan vägen.

    Kyrkan hade t.ex. tidigare en bestämd tolkning om hur skapelsen var beskaffad, men blev överbevisad av evolutionsläran och ändrade sin uppfattning. Antropologin säger att människoarten genom historien och i alla kulturer har levt med skilda sexuella läggningar, biologin visar att homosexualitet återfinns även inom djurriket hos över 450 dokumenterade djurarter, 1500 rapporterade. Slutsatsen blir att homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet är naturliga varianter av den mänskliga sexualiteten och de tillhör alla Guds skapelse. Etablerad kunskap bör vara utgångspunkt för den teologiska diskussionen och många kyrkliga ledare och teologer har insett att Katolska kyrkans traditionella lära att homosexualitet är en objektiv störning, inte längre är adekvat med tanke på vetenskaplig och social utveckling.

    Det finns två organisationer vars diagnossystem används som internationell standard. Styrelsen för American Psychiatric Association beslöt 1973 att ta bort homosexualitet som sjukdomsdiagnos ur DSM, ett beslut som ratificerades i en medlemsomröstning året därpå. Världshälsoorganisationen, WHO:s diagnossystem ICD avskaffade homosexualitet som sjukdomsdiagnos i och med ICD-10 som publicerades 1992. Homosexuella är alltså sedan länge friskförklarade.

    Exodus har i 37 år ”hjälpt” homosexuella att internalisera homofobi. Exodus har vållat homosexuella stor skada genom att leda dem in i en livslögn. Exodus bär skulden till många homosexuellas psykiska sammanbrott och har drivit en del personer till självmord. P.g.a. att försöken att bota homosexualitet med terapi utgör en hälsofara överväger amerikanska delstater att förbjuda sådan verksamhet, Kalifornien och New Jersey har redan infört lagen.

    Exodus verksamhet skapades av en specifik sammansättning bestående av kristen fundamentalism, politisk ideologi, psykiatrisk pseudovetenskap och kulturellt betingade och tidsbundna föreställningar om kön och sexualitet. Jag tycker att det tillhör kristen allmänbildning att känna till innehållet i denna form av andligt kvacksalveri.

    American Psychological Association, APA, publicerade 2009 sin vetenskapliga rapport:”Appropriate Therapeutic Responses to Sexual Orientation”. Rapportens sammanfattning tillkännager:

    “The American Psychological Association Task Force on Appropriate Therapeutic Responses to Sexual Orientation conducted a systematic review of the peer-reviewed journal literature on sexual orientation change efforts (SOCE) and concluded that efforts to change sexual orientation are unlikely to be successful and involve some risk of harm, contrary to the claims of SOCE practitioners and advocates. Even though the research and clinical literature demonstrate that same-sex sexual and romantic attractions, feelings, and behaviors are normal and positive variations of human sexuality, regardless of sexual orientation identity, the task force concluded that the population that undergoes SOCE tends to have strongly conservative religious views that lead them to seek to change their sexual orientation. Thus, the appropriate application of affirmative therapeutic interventions for those who seek SOCE involves therapist acceptance, support, and understanding of clients and the facilitation of clients’ active coping, social support, and identity exploration and development, without imposing a specific sexual orientation identity outcome.”

    Lärdomarna behöver samordnas globalt för samhällets bästa, tyvärr lever hårdföra delar av ”ex-gay movement” ännu kvar i t.ex. USA, Ryssland och i flera afrikanska länder. Läs rapporten här:

    http://www.apa.org/pi/lgbt/resources/therapeutic-response.pdf

    Pan American Health Organization, PAHO, publicerade 2012 dokumentet:”‘Cures’ for an illness that does not exist”. PAHO meddelar sin slutsats:

    ”Health professionals who offer ‘reparative therapies’ align themselves with social prejudices and reflect a stark ignorance in matters of sexuality and sexual health. Contrary to what many people believe or assume, there is no reason – with the exception of the stigma resulting from those very prejudices – why homosexual persons should be unable to enjoy a full and satisfying life. The task of health professionals is to not cause harm and to offer support to patients to alleviate their complaints and problems, not to make these more severe. A therapist who classifies non-heterosexual patients as ’deviant’ not only offends them but also contributes to the aggravation of their problems. ‘Reparative’ or ‘conversion therapies’ have no medical indication and represent a severe threat to the health and human rights of the affected persons. They constitute unjustifiable practices that should be denounced and subject to adequate sanctions and penalties.”

    http://new.paho.org/hq/index.php?option=com_docman&task=doc_download&gid=17703&Itemid

    Alan Chambers vädjan om förlåtelse lämnar hos mig ändå en bitter eftersmak eftersom han fortfarande anser att utlevd homosexualitet är en synd och att homosexuella ska leva i celibat, eller om möjligt (som AC själv gjort) gifta sig med någon av motsatt kön. Det är detsamma som att säga till någon som är vänsterhänt: Vi kommer inte längre att försöka omvända dig till högerhänthet. Men att skriva med den vänstra handen är syndfullt, så låt bli att skriva. Det finns helande och omvändelse för alla från rädsla till kärlek. När homosexuella par älskar varandra och har ett sexliv, om rädda kristna godkänner deras kärlek, då har omvändelsen från livslögn till sanning skett.

    Rev. Dr. Cindi Love, ledare för organisationen Soulforce, säger i ett uttalande om Exodus nedläggning:

    “A good start. And not nearly enough. I hope that Chambers will find it in his heart to confront any ministry in which lesbian, gay, bisexual and transgender persons are targeted for ‘fixing,’ ‘inclusion,’ ‘affirmation’ or ‘reconciliation.’ God already included us, affirmed us and reconciled us. And we don’t need fixing.”

    http://www.soulforce.org/blog/official-statement-from-soulforce-on-the-closing-of-exodus-international/

    Inez

  12. Gert Gelotte skriver:

    Tack Inez!
    Inte minst för detta: ”Etablerad kunskap bör vara utgångspunkt för den teologiska diskussionen”.
    Att vår kyrkas ledare i allmänhet tänker tvärtom – att etablerad teologi måste vara utgångspunkt för den vetenskapliga diskussionen är problemets kärna.
    Tro måste bygga på vetande. Tro utan vetande är inte tro utan fria fantasier.

    Gert

  13. Eric skriver:

    Det finns inga vetenskapliga bevis för att homosexuell läggning är ärftligt betingad. Det finns ingen ”homosexgen”, ingen känd arvsgång, inga entydiga bevis alls. Att ta upp exempel ur djurvärlden är lika intelligent som att hävda incest är naturligt och ska bejakas, eller kannibalism. Det liknar ett sorts försök att återuppväcka frenologin. All vetenskap är dessutom – till skillnad från Uppenbarelsen – underkastad ständig omprövning. Det finns inte många naturvetenskapliga sanningar som överlever i femtio år ens. Var god lär lite om den naturvetenskapliga metoden, om vad hypotesprövning och teoribildning innebär. Evolutionsläran har på intet sätt förändrat tron på Skapelsen. Den är under stark förändring, idag finns inte mycket kvar vad Darwin trodde vara en gångbar hypotes – och nu talar vi om den inomvetenskapliga diskussionen enbart. Bibelns skapelseberättelse(r) har aldrig av kyrkan tagits för en naturvetenskaplig redogörelse. Att försöka avskaffa en allvarlig synd (sexuell tillfredsställbar utanför äktenskapet) med hänvisning till ”naturen” är dömt att misslyckas – i så fall kunde alla synder avskaffas med samma darriga argumentationskedja; varför inte låta den som har lust att ha många sexpartners samtidigt, få ha det, istället för att undertrycka driften och leva i en livslögn? Var finns principen om det allmännas väl här?

    Att man sedan kan ha synpunkter på själva den terapeutiska metoden och dess motiveringar, är en helt annan sak, och faktiskt så är det även en del av den vetenskapliga kritiken att vara skeptisk till mirakelkurer. Och självklart är det en bra sak att motverka diskriminering och förföljelser. Men källorna måste ju alltid kollas. (Rev. Dr. Cindi Love är knappast en objektiv källa, då hon själv gått från sin familj för att sammanleva med en av samma kön och hon har all anledning rättfärdiga detta val inför sig själv och omvärlden, hon driver dessutom eget inom branschen, vigningar utförs helt kommersiellt, mot förskott 400 dollar, betalas med VISA.)

  14. Lukasz skriver:

    Jag ska svara på en del påståenden i Inez inlägg.

    Inez hävdar att skilda sexuella läggningar förekommer hos både människor och djur och är därför naturliga varianter av den mänskliga sexualiteten. Homosexualitet får därför inte ses som en störning om man tar hänsyn till vetenskapen.

    Detta är ett exempel på hur man utifrån i sig sanna påståenden om verkligheten drar slutsatser som logiskt sett inte kan dras och försöker ge det hela ett vetenskapligt sken. Man kan inte utifrån det faktum att något fenomen förekommer hos människor och djur dra slutsatsen att detta skulle vara något bra och gott (och därmed inte en störning). Vi vet ju att det ibland föds människor och djur med olika typer av sjukdomar och fysiska skador, men utifrån det kan man inte dra slutsatsen att det inte skulle handla om just sjukdomar och fysiska skador.

    Är homosexualitet en sjukdom? Det beror på hur man väljer att definiera sjukdom. Om sjukdom är något som utgör ett hinder för någon att leva ett liv på ett sätt som de flesta andra kan göra, så är homosexualitet en sjukdom, eftersom den förhindrar en person från att kunna få barn med den person som denne älskar och har en sexuell relation med.

    Inez jämför heterosexualitet och homosexualitet med höger- och vänsterhänthet. Detta är dock en jämförelse som inte låter sig göras. En vänsterhänt person som skriver med vänstra handen gör det precis lika bra som en högerhänt person som skriver med högra handen. En homosexuell person som har sex med någon av samma kön uppfyller inte sexualitetens två syften. Denne kan inte ha vaginalt samlag, och uppfyller därmed inte syftet att kroppsligt och andligt förenas med en annan person. Vidare kan denne inte få barn med den person denne har sex med. Den mänskliga sexualiteten är en farlig kraft och måste ske i enlighet med sexualitetens syften för att leda till glädje och lycka. Homosexuellt sex sker inte i enlighet med dessa syften och leder därför inte till glädje och lycka, utan är en destruktiv kraft. Det är därför för de homosexuellas egen skull bättre att de lever i celibat än i en sexuell relation. Celibat är alltid bättre än en sexuell relation som inte är i enlighet med sexualitetens syften.

    Inez skriver att homosexuella par älskar varandra och att kristna bör erkänna deras kärlek. Först måste vi dock förstå vad kärlek är för något. Sann kärlek handlar inte om att alltid ge efter för sina känslor för en person, utan den handlar om att man ska vilja den andre personen allt gott och vara beredd att göra gott för denne person. I den homosexuelles fall innebär sann kärlek att denne avstår från att ha en sexuell relation med den person denne har känslor för, eftersom en sådan sexuell relation är emot sexualitetens syften och därför inte leder till äkta lycka.

    Det är rätt att känna medlidande med homosexuella eftersom deras läggning utgör ett allvarligt hinder för att bilda familj med någon av motsatt kön, och det är ju just en sådan familj och inte någon annan sorts familj som vi människor är skapade för. Män och kvinnor är nämligen biologiskt och andligt olika och är tänkta att komlementära varandra. Det ultimata resultatet av mannens och kvinnans kärlek är ett nytt människoliv. Den homosexuelles kärlek till en annan person kan inte leda till ett nytt människoliv, och också därför är det rätt att känna medlidande för den homosexuelle.

    En homosexuell som lever i celibat skiljer sig inte från en heterosexuell som lever i celibat. Att leva i celibat är inte något ont. Människans behov av kärlek kan uppfyllas på andra sätt än i sexuella relationer.

    Den moderna världen förstår inte längre den naturliga lagen och har missförstått vad sann kärlek är för något. Den katolska kyrkan förstår dock i sin visdom allt detta. Det är den katolska kyrkan som har förnuftet på sin sida.

  15. Irène Nordgren skriver:

    Bengt

    I USA har ett beslut i Högsta domstolen föranlett kardinal Dolan att tala om ” En tragisk dag för äktenskapet och vår nation”

    http://www.katolskvision.se/blog/?p=9813

    Vi lever i en brytningstid vad synen på homosexualitet och äktenskap beträffar.

    2 världsbilder konkurrerar med varandra.

    På din blogg ger sig Eric och Lucasz till känna som starka kvarvarande försvarare av den geocentriska världsbilden vad äktenskap beträffar.

    Det är riktigt rörande att läsa deras argumentering för att kunna få bibehålla en världsbild som även du delar. Eller ……?

    Jag tycker Katolska Kyrkans Katekes § 2358 borde komplettera texten – angående ”medlidande med homosexuella” – med Lukasz sublima formulering

    ”Det är rätt att känna medlidande med homosexuella eftersom deras läggning utgör ett allvarligt hinder för att bilda familj med någon av motsatt kön, och det är ju just en sådan familj och inte någon annan sorts familj som vi människor är skapade för.”

    Lukasz skingrar dimmorna kring den för mig tidigare diffusa orsaken till varför heterosexuella ska känna medlidande med homosexuella.
    Du skriver till mig

    ”Jag läser in formuleringen det självklara att homosexuella skall behandlas med respekt och medlidande som alla andra, därför hakar jag inte upp mig på den. Du emellertid hakar upp dig på ordet medlidande som i dagens kulturella kontext ger felaktiga associationer och tar det till intäkt för att distansera dig från Katolska kyrkans herdar som står bakom katekesen och tar det till intäkt för att Kyrkan är oförmögen att förändra sig. ”

    Jag lovar att aldrig mer haka upp mig på ordet ”medlidande ” i samband med homosexualitet nu när Lukasz bidragit till att allt är klart som korvspad.

    // Irène

  16. Eric skriver:

    Angående tro och vetande: Det är sant att våra omvärldsupplevelse utgör en grund för vår tro; vi upplever omvärlden och vi upplever oss själva, existensen. Men att från detta dra slutsatsen att tro grundar sig på vetenskap är fel. Det finns alltid givna sanningar vi utgår ifrån – inte minst inom vetenskapen. Något är. Det finns ett vara. Sanning finns. Kan vi med vetenskapliga metoder visa detta? Nej. Är det därför rena fantasier? Nej.

    Angående homosexualitet som medfödd egenskap finns den ingen grund för detta. En klassisk metod är tvilingstudier. Inga sådana har påvisat någon ärftlighet för homosexuell läggning. (Se till exempel http://iserp.columbia.edu/sites/default/files/working_papers/2001_04.pdf.) Att vi sedan föds med en viss personlighet innebär inte att mänskligheten behöver indelas efter dessa egenskaper, ungefär som om det skulle handla om raser. Vad kyrkan och en massiv majoritet av alla samhällen istället utgått från i lagar och traditioner är beteenden och vanor. Dessa är vi inte predestinerade till, men det finns de som uppfyller vårt uppdrag att förhärliga skapelsen och de som inte gör det. Man kan ju också avstå en möjlig livsstil för att komma till himmelen. Jesus själv har formulerat det just så.

  17. Gert Gelotte skriver:

    Eric,

    om det är något som är underkastat ständig omprövning så är det uppenbarelsen. Vår trosförståelse och vår gudsbild är under ständig förändring.
    Du har rätt i att allt vetande bygger på tro – nämligen tilltro till att det är möjligt att veta något. Men det är inte den dimensionen vi diskuterar utan om relationen mellan etablerad kunskap och den teologiska diskussionen. Då är det nödvändigt att den teologiska diskussionen utgår från etablerad kunskap och förändras med den, annars blir vi våra fantasiers fångar.

    Gert

  18. bema skriver:

    Eric, Gert, Inez, Irène, Lukasz!
    Tack för era inlägg i detta angelägna samtal.

    Inez! Tack särskilt för länken till den intressanta rapporten från APA som jag tittat översiktligt på och skall fördjupa mig i mera. Det var en bra översikt över det aktuella kunskapsläget.

    APA-rapporten Appropriate Therapeutic Responses to Sexual Orientation konstaterar att de undersökningar som gjorts angående terapier som syftar till att ändra sexualdriftens inriktning (SOCE) är behäftade med stora metodologiska brister, och att man utifrån dessa inte kan varken bekräfta eller dementera effektiviteten av dessa.

    Att det inte finns evidensbasering för alla medicinska och psykotterapeutiska behandlingar är i och för sig inte ovanligt. Effektiviteten av psykoanalys och psykodynamiska terapier som specifika metoder saknar också evidens, men man håller ändå på med det utifrån beprövad erfarenhet. Att evidensbasering saknas behöver inte betyda att de är overksamma, bara att man inte gjort tillräckligt med kontrollerade studier.

    APA-rapporten konstaterar också att det finns terapeuter som behandlar med SOCE-metoder. Själv ägnar jag mig inte åt SOCE och vet för lite för att uttala mig mera bestämt.

    Jag håller inte med Inez i hennes alltigenom negativa bedömning av den typ av verksamhet som Exodus International-anknutna organisationer ägnat sig åt. Att det finns de som farit illa är klart, det beskrivs i APA-rapporten (som också nämner positiva sidor med verksamheten) och det är ju också vad Alan Chambers säger och ber om förlåtelse för. Men jag håller inte med om att det betyder att man kan döma ut verksamheten totalt. Det finns avigsidor, men att generellt döma ut verksamheten ställer jag inte upp på.

    Stödstrategier som syftar till förändring och att inte leva ut driften och strategier som syftar till acceptans utesluter inte varandra. Grunden måste vara att hjälpa personen att acceptera sig själv som den person han/hon är inkl att acceptera den homosexuella driften. Men sedan
    måste man vara lyhörd för personens egen önskan och vart hans personliga resa leder. En del väljer fullt frivilligt att inte leva ut sin drift och önskar kanske förändring, dessa personer har också rätt att få hjälp, och att säga att det handlar om att leda homosexuella personer in i en
    livslögn är inte sant och ingen slutsats man kan dra av aktuell vetenskap. I några fall kanske det är så, men inte alltid. Det finns många vederhäftiga berättelser som vittnar om detta. Här handlar det om att lära av erfarenheten och inte att överge en sak för att istället hamna i det motsatta ytterlighetsdiket.

    Jag håller med Inez och Gert om att etablerad kunskap bör vara utgångspunkt för den teologiska diskussionen. Självklart måste det vara så, jag har inte hört någon som hävdat något annat.

    Men Inez, jag håller inte med dig om det du säger att Katolska kyrkan lära är att ”homosexualitet är en objektiv störning” och i strid med aktuell vetenskap. Riktigt så enkelt kan man inte förstå naturrättsfilosofin som ligger till grund för Katekesen och som Eric och Lukasz beskriver i sina inlägg. Naturrättsfilosofin går allderles utmärkt ihop med modern vetenskap. Den utgår från “den ontologiska prioriteten av mål före syften”, som filosofen Robert Sokolowski uttrycker det.

    ◾Mål: Sådant som tillhör objekt i förhållande till dess natur.
    ◾Syften: Sådant som människor utyttjar objekt för att uppnå, kan vara i harmoni med objektets natur eller helt oberoende av det.

    Den naturliga lagen upptäcks av oss när vi ser att det finns mål med saker och ting och att våra syften och val måste respektera att målen är prioriterade. T.ex människans mål är att leva och utvecklas till en fullödig människa. Vi respekterar inte det målets prioritet genom att döda för att uppnå våra egna egoistiska syften.

    När det gäller sexualiteten är ett av dess mål att se till att släktet förs vidare. I det avseendet är homosexualiteten självklart ofullständig. Detta konstaterande av faktum är inte kränkande mot någon människa. Naturrättsfilosofin mear jag är ett humanare synsätt där människans värde och sexualiteten som en positiv kraft i hennes liv framhålls mycket bättre än det synsätt som Inez ger uttryck för när hon säger att homosexualitet och heterosexualitet är lika ekvivalenta som högerhänthet och vänsterhänthet. Jag skulle inte kalla det senare ett jämlikhetstänkande utan ett nivelleringstänkande. Heterosexualiteten är grunden, och homosexualitet förhåller sig utifrån den grunden. Nivelleringstänkandet ger inte full rättvisa åt sexualiteten i människans liv, vare sig man är heterosexuell eller homosexuell.

    Till sist:
    Under den närmaste veckan kommer jag inte att kunna kommentera så mycket, annat än rent sporadiskt, jag kommer inte heller att kunna moderera. Det går ändå bra för er som deltagit att fortsätta diskussionen. Modereringen fungerar så att kommentarer från dem som deltagit i diskussionen tidigare publiceras direkt med automatik (med reservation att något inlägg kan fastna i systemet), medan kommentarer från nytillkomna debattörer först måste godkännas av mig.

  19. Inez skriver:

    Bengt,

    Alan Chambers och Exodus har kapitulerat, det gick i 99 % av fallen inte att bota homosexuella med terapi. Nu försvarar du underligt nog den terapi som Exodus har lagt ned. Du påstår att jag är alltför negativ när samtliga vetenskapliga institutioner tar avstånd från terapin och allt fler länder i lag förbjuder den. Du menar att homosexuella har fått stöd att orka leva i celibat. Det är en annan sak och har inget med behandling att göra. Jag respekterar att några homosexuella väljer att leva i celibat, även om jag inte respekterar motivet. Sexuell identitet är ett spektrum, en del personer befinner sig närmare en bisexuell läggning, då finns valfrihet och det kan tolkas som förändring. Förespråkar du verkligen bön som en väg att förändra homosexualitet?

    Ex-gayrörelsen var från början ett murket skepp dömt att sjunka, men vi kan ta lärdom av skeppsbrottet. Beyond Ex-Gay är en nyanserad sajt som startades av HBT-personer som har erfarenhet av ex-gayrörelsen och överlevde. Angående det du skriver om att somliga homosexuella inte vill vara det, svarar Beyond Ex-Gay så här:

    What if someone is not happy with being gay or lesbian?

    The big question we would ask is ’why’? Why is there a problem?

    Often people say it is because of what some religious leaders teach about homosexuality, but when we look at it carefully, we see that people often have the very same prejudices against gays, lesbians, bisexuals and transsexuals even without the Bible.

    We’d ask the person who is struggling to spend time exploring their unhappiness.

    Does it come from within, a true desire to be something different?

    Does it come from without because of pressures and prejudice and closed doors around them because of a sexuality that looks different from the mainstream?

    We’d ask them to consider where change needs to occur within themselves or within society.

    Perhaps they do wish/need to change some behaviors in their lives (i.e. anonymous sexual encounters, drug or alcohol abuse, destructive relationships, etc.), all of which are not ’gay’ issues, but human issues that can affect anyone regardless of sexual attraction and gender identity and presentation. Separating that out from the desire to change being gay is something important to consider.

    Also, we’d ask them to share their assumptions about the ’gay community’ and the ‘gay lifestyle.’ Perhaps they do not see themselves represented in the popular gay press and feel frightened that they will have to adopt a culture that is foreign to them.

    Often many factors have influenced us in our desire to change from gay to straight, and distracted by that goal, at times we have missed the real cause(s) for our distress.”

    Inez

    • bema skriver:

      Inez!

      Hemma igen efter drygt en veckas resa kan jag svara dig.

      – Dömd att sjunka eller nödvändigt led i en utveckling. Jag finner det ofruktbart med nedlåtande epitet, det låser mer än det öppnar upp.

      Jag tycker du gör en alldeles för stor sak av min obenägenhet att gå med på att det inte får finnas ett enda individuellt fall där det vore riktigt att be för kovertering av sexualdriftens inriktning och frågar om jag verkligen förespråkar bön för detta. Du hänvisar till Beyond Ex-Gay som konstaterar att det inte borde vara något problem (att vara homo eller hetero). Min motfråga blir då: Om det inte är något problem, varför är det så viktigt att man inte i något enda fall får be för detta?

      Nej, jag förespråkar inte förbön för konvertering av sexualdriften generellt, men jag motsätter mig ditt kategoriska avvisade av detta i varje enskilt fall. Det är att begränsa Guds suveränitet, och det finns ingen ny vetenskaplig kunskap som med säkerhet kan gå in och ge sådana generella rekommendationer som gäller för varje enskilt fall, det är att övertolka vetenskapen.

      Tankarna som framförs i Beyond Ex-Gay-texten du citerar finner jag mycket bra. Det är viktigt att avdramatisera homosexualitet, det är en egenskap, en variant i det spektrum av egenskaper vi människor har blivit givna i vår Herres hage, och det påverkar inte negativt vårt människovärde eller våra möjligheter till ett fullödigt liv och ett helgat kristet liv. Därför är det viktigt att ”skala bort” olika perifera motiv som en person kan tänkas ha att inte vilja acceptera denna läggning.

      Det viktiga för varje person är att komma fram till ett eget grundat ställningstagande. I den andliga urskiljningsprocessen att söka Guds vilja lär oss Ignatius av Loyola att inte från början ha förutfattade meningar som vi binder oss för vare sig i ena eller andra riktningen utan låta Guds Ande verka i ett hjärta som är tömt på olika oordnade önskningar, vad det vara må.

      Det är bra att du respekterar de homosexuella som önskar leva i celibat, men tycker du sätter dig på för höga hästar när du säger att du inte respekterar deras motiv. Motiven kan väl för det första variera, och du känner dem inte. För det andra, respekterar du inte heller motiven från heterosexuella som önskar leva i celibat?

  20. Anneli Magnusson skriver:

    Först och främst tack Inez för fakta och länkar! Om man ska uttala sig försiktigt så verkar det mesta peka på att det är destruktivt att försöka ”bota” homosexuella.

    En aspekt som jag tycker borde betonas mer är med vilken rätt konservativa kristna försöker tvinga andra människor att följa deras övertygelse om t.ex. homosexualitet?
    Exodus verkar vara ett bra exempel på hur destruktivt detta kan påverka de utsatta, med självmord som den värsta konsekvensen.

    Hur skulle dessa värdekonservativa kristna reagera om en organisation mot homofobi propsade på att de skulle gå i behandling? Om man ställde frågan är homofobi ett funktionshinder, eller ska det ses som en naturlig variation? Den stör ju onekligen ens relationer med andra människor, men kanske är det fråga om arter och grader?

    Inget hindrar en heterosexuell person att leva efter sin läggning, ingen har krävt ett förbud för heterosexuella att gifta sig. Man kan ibland få intrycket att det är så när det t.ex. talas om samkönade äktenskap som ett hot mot familjen.
    Det behövs en större respekt för andra människors åsikter och val inom Katolska kyrkan, anser jag. Man kan inte alltid få sin vilja igenom och man bör inte ha ambitionen att få andra att dansa efter ens egen pipa.
    Anneli

    • bema skriver:

      Anneli!
      Tack för kommentar. Självklart kan eller bör man inte tvinga någon människa. Det är helt kontraproduktivt.

  21. Eric skriver:

    ”Man kan inte alltid få sin vilja igenom och man bör inte ha ambitionen att få andra att dansa efter ens egen pipa.”

    Anneli: Du efterlyser ”en större respekt för andra människors åsikter och val inom Katolska kyrkan”. En oundviklig följdfråga är ju; Vilka ska få sin vilja igenom, och på vilka grunder?

    Och: Vad vill du själv, att andra ska dansa efter din pipa, eller bara – på sin höjd – notera din åsikt?

    Har du något svar?

  22. Ping: Låt inte homosexuella bli gisslan i kulturkampen kyrka – queer-ideologi | Bengts Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s