Tusenårsaltaret i Husaby

Vi hade en liten minisemester i helgen till släktingar i Västergötland. Då besökte vi Kinnekulle där Guckuskon just nu blommar i den kalkrika jorden och Ramslöken växer som i vita drivor på Munkängarna.

Vi besökte också Husaby kyrka som är historisk mark. Vid S:t Sigfrids källa i anslutning till kyrkan döptes Sveriges förste kristne kung, Olof Skötkonung av den engelske missionären och biskopen Sigfrid. Västergötland är ju kristendomens vagga i Sverige.

källa

S:t Sigfrids källa vid Husaby. Här döptes Olof Skötkonung kring år 1000.

S:t Ansgars mission i Birka på 800-talet tog inte riktigt fart och ledde till spridning. Olof Skötkonung var kung över både svearna och götarna och har också anknytning till Sigtuna.

Därför är det naturligt att på denna plats fira milennieskiftet, vilket också innebar att fira 1000 år med kristen tro i Sverige. Så gjordes i Husaby 14 juni år 2000, och i samband med det restes det s.k. 1000-årsaltaret på en plats med utsikt över Västgötaslätten nedanför Kinnekulle.

tusenårsaltaretvy

altarexp1

Vid altaret placerades också en minnestavla med följande text:

”I tacksamhet över tusen år av kristen tro i Sverige restes detta altare av stenar från 300 församlingar och invigdes vid tusenårsfesten här den 14 juni år 2000 i närvaro av många människor och representanter för kyrkorna i Norden, Baltikum, Tyskland och England. Assisterad av bla 25 biskopar invigdes det av ärkebiskopen KG Hammar. Av stenar tecknades då Kristusmonogrammet i altarets mitt. Dess fyra hörnpelare talar till oss om Bibeln, Bönen, Brödsbrytelsen och Brödragemenskapen.

Dröj också du i tacksamhet över vårt gemensamma kristna arv, ditt dop och din kristna tro.”

minnestavlatusenårsaltaret

Minnestavla vid tusenårsaltaret i Husaby. Under ett temporärt anslag om Sverigebönen som hölls här och på många andra platser i Sverige på Nationaldagen. Bilden ramar in över 1000 år av kristen tro och bön.

husabyinfo3  husabyexterior

husabyinterior

krucifix

husabyinfo

 

Det här inlägget postades i Church, Konst och kultur och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s