Vad är det för fel med oss ”etniskt svenska kristna”?

Som jag förstått var det inte bara jag som hoppade till då jag i arbetsmaterialet författat av Ulf Calmersund om antisemitism och islamofobi snubblade över ordföljden ”etniska svenska kristna”. Läs Sakine Madons reaktion i Norran och Bitte Assarmos på Newsmill.

Jag kände mig genast träffad, jag kvalificerar förmodligen bra för att tillhöra gruppen, född av svenska föräldrar i kristendomens urvagga i Sverige, Västergötland. Det är denna grupps attityder och tankestrukturer, får jag veta som är i fokus när problemet rasism diskuteras. Problemet är inte alls ”juden eller muslimen, eller de seder och den verksamhet som judar och muslimer utvecklat under århundradenas gång”.

Är inte detta diskriminering i högsta grad. Det finns något masochistiskt självföraktande för den egna gruppen i detta. Om etniska kristna svenskar kan man säga saker som inte skulle vara möjligt att säga om judar eller muslimer utan att bli beskylld för rasism. Samtidfigt finns det något elitistiskt över det: De etniska svenskar som uppnått Calmersunds insikt ingår i en elit som blivit frälsta från de negativa tankemönstren. Samtidigt distanserar sig denna elit från judar och muslimer på vilka man alls ej behöver ställa samma krav (varför, -för att de inte är tillräckligt smarta???) som på de etniska svenskarna. Är inte detta att distansera sig och införa ett vi och dom-tänkande?

Nativa muslimer som Dilsa Demirbag-Sten eller Nasrin Sjögren har en mycket skarpare analys av dessa frågor, och de får säga det de säger eftersom ingen kan anklaga dem för rasism då de kritiserar sin egen grupp. Rasist kan man vara vare sig man är svensk, jude eller muslim, och svenska kristna är inte specifikt benägna mer än andra att bli rasister. Själv är jag gift med en person med centraleuropeiska rötter, jag har haft massor av muslimer som arbetskamrater och har en jude som chef. Jag tillhör en församling med medlemmar från jordens alla hörn. Jag är ett levande exempel på mångkulturens fördelar, och i detta samspel tycker jag att min svenska kristna bakgrund är en tillgång som finns med bland palettens färger.

bengtvitsippor

Etniskt svensk kristen bland vitsippor. (Bilden från Linnés Hammarby utanför Uppsala)

Likaså, religionskritik och kritik av kulturella mönster och tankestrukturer kan vara befogat att utöva såväl vad avser kristen, judisk som islamsk religion och kultur utan att man skall behöva beskyllas för rasism eller islamofobi för det. Här känner jag mig som katolskt kristen mer i samförstånd med kloka muslimer och sekulära humanister än kristna socialdemokrater.

Handen på hjärtat – detta stämplande av folk som fobiska, homofoba, islamofobiska etc har inte det spelat ut sin roll och lägger band på den offentliga debatten. Nyhetsbyrån AP har tydligen mönstrat ut användningen av dessa ord i politiska sammanhang ur sin stilbok, och jag håller med Jacob Rudolfsson att svenska media borde göra detsamma.

bengtlinne

Författaren utanför huvudbyggnaden på Linnés Hammarby. Här bodde biologen Carl von Linné med familj.

Annonser
Det här inlägget postades i Church, Samhälle, Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vad är det för fel med oss ”etniskt svenska kristna”?

  1. Marie Breskic skriver:

    Ja, men visst!

  2. Ja Bengt, du är verkligen en representant för denhär rasen av kristna, med den karakteristiska gråa folkdräkten och den så kännspaka frisyren! Du hoppar lyckligt omkring din rödmålade stuga vid midsommar och sjunger ”små grodorna” och andra svensk-aboriginala hymner..:)
    Bra att du reagerar: det börjar bli lite väl tjockt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s