Reproduktionsteknologin bygger ett modernt Babels torn

Människan som person är en helhet där kropp och själ är olika aspekter av hur personen uttrycker sig. Detta är ett holistiskt synsätt som intiutivt delas av många. Ett alternativt synsätt är det dualistiska enligt vilket kroppen ”bara” är ett fodral som innesluter det väsentliga, dvs själen, psyket, eller i religiös kontext anden.
Kristendomen betonar starkt det holistiska perspektivet, det är själva kärnan i inkarnationen, Gud blev människa för att människan skulle bli gudomliggjord. Kroppen är inte ett skal utan Andens tempel” (jfr 1 Kor 6:19).

Men ett holistiskt perpektiv är inte specifikt knutet till en religiös livsåskådning, de flesta människor uppfattar det så intiutivt och naturligt. Vi betraktar även den döda kroppen med viss vördnad och hanterar den inte som vilket avfall som helst. Abort kommer aldrig att bli en okomplicerad etiskt okontroversiell handling. Våldshandlingar och kränkning av den kroppsliga integriteten är alltid också en kränkning av personen.

Samtidigt verkar vår tids sofistikerade ingenjörskonst på det reproduktionstekniska området, vilket jag menar är ett babelstorn som människan håller på att bygga, i motsatt riktning och vänder människans sinne bort från detta som hon tidigare uppfattat intiutivt. Den senaste nyliberala modeflugan är att ifrågasätta naturliga uppfattningar (för att travestera en berömd berättelse: ”skulle då Gud ha sagt… ”) och förhärliga det fortsatta byggandet av Babelstornet.

Tydligast kommer det fram i de senaste propåerna om surrogatmödraskap vilket tydligt är en objektifiering både av barnet (som ses som ett objekt för de vuxnas intresse), surrogatmodern (vars kropp av andra köps, och av henne själv säljs) och av de personer som surrogatmödrabarnet skall levereras till (som förnekar det naturliga sambandet mellan biologi och föräldraskap).

Det är nedslående att Statens medicinsketiska råd nu kör över minoriteten och bejakar denna utveckling istället för att ifrågasätta och resonera kring de etiska komplikationer som ligger i surrogatmödraskapet.

Jag har själv tillssammans med 2 kolleger skrivit en debattartikel i ämnet som 11 mars publicerades i Upsala Nya Tidnings webbupplaga.

Här är artikeln:

——————————————————–

Surrogatmödraskap orimligt och ovärdigt

Majoriteten i Statens Medicinsk-Etiska Råd har på ett ovist sätt kört över minoriteten i en etiskt och juridiskt komplicerad fråga och förordar surrogatmödraskap. Vi vill peka på överväldigande skäl att hålla fast vid gällande lagstiftning på området.

Argumentationen från surrogatmödraskapets förespråkare utgår helt från den vuxnes önskemål. Men hur fantastiskt det än är att få ett barn är detta ingen mänsklig rättighet; dessa rättigheter ligger helt och hållet på barnets sida. FN:s barnkonvention är tydlig med att vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet.

En sådan här lagförändring skulle ge helt nya möjligheter för medicinskt infertila eller naturligt sterila förhållanden att ”skaffa barn”, men det är uppenbart att dessa önskemål utgår från vuxnas intressen i stället för barnets.

Barnkonventionen slår vidare fast att ett barn har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Ett barn som bärs och föds av en annan än sin biologiska mor går miste om den normala anknytning som sker när modern och fadern lever tillsammans under en graviditet, och där barnet känner igen röster och beteendesätt efter förlossningen.

Barnpsykologin har funnit att adopterade barn utsätts för en speciell anknytningsproblematik. I surrogatfallen torde detta bli ännu tydligare och mer plågsamt. Ett statligt bejakande av surrogatmödraskap skulle även strida mot barnkonventionens krav på barnets rätt till relation till den kvinna som burit och fött det, den närmaste relation en människa har under hela sitt liv.

Jurister har pekat på flera såväl etiska som juridiska frågetecken. Vad händer om endera parten vill pressa den andra att göra abort, exempelvis på grund av att fostret visar sig ha ett handikapp? Eller vad händer om det beställande paret går isär och inte längre vill ha barnet? Rättstvister pågår redan i USA om situationer som dessa. I ett uppmärksammat fall i Storbritannien bröt en surrogatmamma det ingångna avtalet, varvid domstol gav henne rätt att behålla barnet. Problemen är alltså allt annat än hypotetiska; de är högst reella.

Ingen människa, varken potentiella surrogatmödrar eller barn får reduceras till medel för andra människors mål. Surrogatmödraskap skulle utsätta närstående för en orimlig press att ”ställa upp” som förvaringsplats för foster. SMER tar visserligen enhälligt avstånd från affärsuppgörelser, men man väljer att bortse från att just detta har skett överallt där surrogatmödraskap förekommer.

Det har i praktiken blivit ett slags ”fertilitetsturism”, där såväl kvinnans livmoder som barn blir en handelsvara med ett bestämt pris, och där en redan svag part blir ännu svagare genom att utsättas för ekonomisk eller social påtryckning.

Både surrogatmamman själv och hennes familj får en psykiskt och socialt utsatt situation i samband med graviditet och födsel. Frånvaro av en biologisk förälder är en välkänd riskfaktor för det uppväxande barnet. Den största och mest allvarliga risken är att barnen förlorar sin egen mor under en oväntat komplicerad graviditet eller födsel av någon annans barn. Allt detta är risker om utilitarismen ges fritt spelrum utan att beakta människovärde och omsorg om vår nästa.

Ofrivillig barnlöshet är inte lätt, men surrogatmoderskap är en form av exploatering av en annan människas utsatthet.

Att adoptera eller helt enkelt leva utan barn är ett helt acceptabelt liv. Surrogatmödraskap i ett civiliserat samhälle är däremot både orimligt och ovärdigt. Vi bör här inte styras av en högljudd lobbygrupp som ropar på sina önskemål, utan agera varsamt och med den svaga partens bästa för ögonen.

  • Bengt Malmgren, överläkare, psykiatri
  • Bengt Säfsten, med dr, överläkare, invärtes medicin
  • Anna Aronsson, barnläkare

———————————————————————–

Artikeln var också publicerad i Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren 19 mars.

Fler artiklar om surrogatmödraskap:

Kerstin Hedberg Nyqvist (disputerad neonatanologsköterska) på Signum-bloggen: Surrogatmödraskapets baksida

Graavgard Boeck, Anne-Marie/Säfsten, Bengt i Signum nr 2 2011: Fertilitetsturism

Annonser
Det här inlägget postades i Samhälle och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Reproduktionsteknologin bygger ett modernt Babels torn

  1. Det är en komplicerad diskussion det där, men borde ni inte vara emot adoption också för att vara konsekventa? ”Barnpsykologin har funnit att adopterade barn utsätts för en speciell anknytningsproblematik. I surrogatfallen torde detta bli ännu tydligare och mer plågsamt.” Det där ”torde” gör argumentet bara till tyckande utan förankring. Man kan lika gärna hävda motsatsen, att i adoptionsfallen ”borde detta bli ännu tydligare och mer plågsamt”. Men det gör ingen, för vi vet helt enkelt inte. De andra invändningarna måste man däremot fundera mycket över.

    • bema skriver:

      Patrik!
      Adoption är en helt annan sak. Barn behöver ju vårdnadshavare. Är de biologiska föräldrarna inte till hands eller indisponerade så är det en vällovlig gärning att andra kan ta sig an dem och adoptera dem. Här handlar det inte om ett nytt Balelstornsbygge utan att kompensera för brister och göra det bästa av en situation som är för handen. Det innebär på intet sätt ett objektifierande av människan, tvärtom att se henne som subjekt och göra gott.

  2. Tobias skriver:

    Det är underbart att se att ni står upp för människovärdet i denna fråga genom er artikel.

    Lysande koppling som du gör i ditt inlägg när det gäller kopplingen mellan kristendomens syn på kropp och själ och surrogatmödraskap.

  3. Ping: Pappor som föder barn och surrogatmödrar – Var finns barnperspektivet? | Bengts Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s