De stora männens maktkamp. Vem skall bort?

Kåranda och att särskilt män håller sina egna bakom ryggen förekommer i många sammanhang. Det är t.ex. allmänt känt att det är svårt att få poliser att vittna om övergrepp som begåtts av deras kolleger. Det händer nästan aldrig att en biskop kritiserar en annan biskop. Om en stor man får gå på grund av bevisad eller misstänkt korruption, så försöker han nästan alltid göra det med flaggan i topp, bagatellisera misstagen och framhäva sin storhet i allt bra han uträttat för organisationen.

Ärkebiskop Jose Gomez av Los Angeles hör till dem som brutit mönstret att inte kritisera några av sitt eget skrå. Nyss har han offentliggjort att han tar ifrån kardinal Mahony alla offentliga uppdrag inom sitt stift. Bakgrunden är Mahonys tidigare senfärdighet att ta i tu med sexuella övergrepp på barn, att inte anmäla dem och hellre se till kyrkans och prästerskapets rykte än att beskydda barnen, vilket blivit skriande tydligt uppenbarat genom ett antal dokument om prästers övergrepp som nu offentliggjorts, ett offentliggörande som Kardinal Mahony under flera års tid aktivt försökt motarbeta.

 I min barndom fanns ett TV-program för barn som hette Fem myror är fler än fyra elefanter. Där fanns en lek som hette ”En skall bort”. Fyra föremål presenterades, tre var inbördes relaterade till varandra genom en viss likhet, medan det fjärde var helt udda i  sammanhanget och skulle bort. Men beroende på i vilka banor man tänkte och vilka associationer man gjorde, så kunde olika föremål i denna fyrklöver framstå som det som skulle bort.

4man

Här är en fyrklöver bestående av tre biskopar och en VD. Först  Ärkebiskop Jose Gomez av Los Angeles som vidtagit åtgärder mot nästa person, Kardinal Roger Mahony på grund av dennes tidigare försumlighet att ta tag i prästers övergrepp på barn. Sedan Lars Nyberg som just fått avgå som VD i Telia Sonera pga korruptionsanklagelser. Sist biskop Robert Finn av Kansas City som tidigare blivit dömd i civil domstol för att ha skyddat präster som begått övergrepp.

Vilken skall bort? Beroende på vilket perspektiv man anlägger kan man komma fram till olika förslag. Jag hoppar över det enklaste förslaget att Nyberg skall bort eftersom han inte är biskop vilket de andra tre är (så var det också i TV-programmet, de mest självklara sambanden som man gissade på först var fel, det var ett betydligt klurigare samband som frågeställaren tänkt sig).

Ett förslag är att Gomez skall bort eftersom de andra tre är anklagade för oegentligheter, men Gomez har tvärtom kritiserat en av de andra för oegentligheter.

Ett annat förslag är att Finn skall bort, eftersom han är dömd i civil domstol vilket de andra inte är.

Ett tredje förslag är att Nyberg skall bort, eftersom han blivit sparkad av sina överordnade, vilket de andra inte har. Rom har inte vidtagit några åtgärder mot biskoparna, inte ens Finn som är dömd i privat domstol. Tvärtom har han fått bli biskop i Kansas City och är en aktiv att kritisera andra, t.ex. tidningen National Catholic Reporter för att inte vara katolskt renlärig samtidigt som han undviker att kommentera den civila domen mot sig själv.

Jag vill stanna vid det sistnämnda alternativet som uppmärksammar Katolska kyrkans högsta lednings bristande lyhördhet när det gäller att göra upp med det förflutna och låta ansvariga ta konsekvenserna av vad som förevarit. Rom har inga synpunkter på att Kardinal Mahony får fortsätta som kardinal och kommer säkert att ha uppgifter centralt i kyrkan, bl.a. vara med i kardinalskollegiet när det drar ihop sig till att välja ny påve.  Det är bara ärkebiskop Gomez som har förbjudit honom att ha offentliga uppdrag inom sitt jurisdiktionsområde, Los Angelses stift. Biskop Finn fortsätter med Roms goda minne att vara biskop i Kansas City trots att han dömts i civil domstol.

Här tycks det som om Telia Sonera är bättre på att se till att cheferna får ta konsekvenserna av sitt dåliga beteende än vad Katolska kyrkan är. Nu tror jag inte ett ögonblick att det är av moraliska skäl som Lars Nyberg fick gå, men även ett stort företag som agerar inom finansvärlden med dess krämarmentalitet inser att man inte har råd med den dåliga PR det innebär att VD´n misstänks för oetiskt handlande. Katolska kyrkans högsta ledning däremot verkar okänslig för den starka opinion som menar att biskoparna som genom passivitet och prioritering av att skydda kyrkans rykte framför att se till barnens bästa borde ställas till ansvar.

Det är unikt att biskop Gomez nu talar klarspråk och bryter tystnadens kultur. Efter att ha tagit del av det omfattande material om prästers övergrepp som nu är offentliggjort konstaterar han: ”Jag finner dessa dokument brutalt smärtsamma att läsa. Det beteende som beskrivs i dokumenten är fruktansvärt sorgligt och ondskefullt. Det finns ingen ursäkt, inga bortförklaringar av vad som hände dessa barn. De involverade prästerna hade uppgiften att vara deras andliga fäder, och de levde inte upp till det”.

Mahony å sin sida väljer att gå i offentlig polemik med Gomez och försvarar sig på sin blogg med att han inte hade tillräcklig insikt i problemet, inte hade utbildning nog och att det är många år som gått sedan dess. Men som National Catholic Reporter, den tidning som biskop Finn anklagat för brist på renlärighet, skriver i en ledarkolumn:

”There is, of course, some truth to the ‘we didn’t know’ defense. Few knew, years ago, the seriousness of the disease borne by those who molest children. Much of it remains a mystery today.

But the ‘we didn’t know’ defense quickly wears thin against the details contained in the 12,000 pages of documents recently released by the court in Los Angeles, just as it wore thin against the truth revealed when documents were released in other places like Philadelphia and Boston.

That’s why Mahony spent so much time and money over nearly a decade attempting to keep the documents sealed. It’s why, even after agreeing to release documents as part of a 2007 settlement with 508 victims costing $660 million, he continued to fight tooth and nail to keep the documents secret. It is why he and the diocese’s lawyers tried a last-ditch and ultimately failed attempt to get the courts to redact the names of church officials from the documents so it would be difficult to tell who did what. The documents put the lie to the ‘we didn’t know’ defense.”

Biskop Gomez agerar egentligen så som jag länge pläderat för att lokala biskopar skall agera: Det är på lokal nivå problem som kan lösas lokalt skall lösas, och biskopen agerar suveränt inom sitt område enligt subsidiaritetsprincipen. Men samtidigt som Vatikanen förhåller sig passivt till att utkräva ansvar av ansvariga biskoparna förhåller man sig mycket aktiv i att slå ner på sådana som inte uppvisar fullkomlig konformitet med Vatikanen i lärofrågor, som t.ex.  Troskongregationens läromässiga granskning av LCWR (Ledarorganisation för kvinnliga ordnar i USA) eller i avkragningen av den irländske redemtionistprästen Tony Flannery som nu valt att bryta tystnaden han ålagts av Troskongregationen. Dessa disciplinära åtgärder verkar föregå under nästan Kafka-liknande processer där Troskongregationen inte talar direkt med de anklagade, och de inte ens får reda på i detalj vad de är anklagade för. I utlåtanden som kommer senare har det visat sig att man slagit ner på detaljer som bygger på rena missförstånd som lätt kunde ha retts ut om man hade bättre kontakt. Dessa läromässiga disciplinära problem tycker man med fördel skulle kunna handläggas lokalt av biskopar och ordensgeneraler, medan det kanske skulle varit på sin plats att Vatikanen kunde vara mera aktiv i att utkräva ansvar av biskopar som underlåtit att agera i samband med pedofiliärendena.

Ja det finns sannerligen stora problem i vår kära Katolska kyrka. Men det finns också många, både biskopar präster och lekmän som aktivt arbetar med detta.

Det här inlägget postades i Katolska kyrkan och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till De stora männens maktkamp. Vem skall bort?

  1. Staffanw skriver:

    Starkt av dig att ta upp detta med både ödmjukhet och klarsyn.Vårt samhälle lider stor brist på mod och civilkurage. Trots min ibland negativa syn på delar av RKK, så finns det mycket som ”går åt rätt håll”. Tänker på hur förre påven i en ceremoni i S:t Peterskyrkan bad om förlåtelse för fel som begåtts av Katolska kyrkan mot människor i många olika sammanhang och platser. Det var vissserligen för mer än 10 år sedan, men ändå. Det finns fler som borde be om ursäkt bland våra kyrkoledare.

  2. Anneli Magnusson skriver:

    Bengt,
    Det var en bra analys tycker även jag och kreativt att använda sig av ”Fem myror är fler än fyra elefanter” för att belysa den här allvarliga frågan.
    Anneli

  3. Marianne skriver:

    Jag håller med föregående skribent. Tack Bengt för det arbete du lägger ner på inläggen i din blogg! De är både lärorika och tankeväckande! Tror du att det finns en maktkamp bakom påvens plötsliga tillkännagivande om att han kommer att avgå 28 februari.
    Marianne

  4. Ping: Vi har inget att berömma oss av annat än Kristi kors | Bengts Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s