Pope beatifies Blessed Paul VI, the ‘great helmsman’ of Vatican II

Originally posted on Synod of Bishops on the family:

By Francis X. Rocca
Catholic News Service

VATICAN CITY (CNS) — Beatifying Blessed Paul VI at the concluding Mass of the Synod of Bishops on the family, Pope Francis praised the late pope as the ”great helmsman” of the Second Vatican Council and founder of the synod, as well as a ”humble and prophetic witness of love for Christ and his church.”

The pope spoke during a homily in St. Peter’s Square at a Mass for more than 30,000 people, under a sunny sky on an unseasonably warm Oct. 19.

”When we look to this great pope, this courageous Christian, this tireless apostle, we cannot but say in the sight of God a word as simple as it is heartfelt and important: thanks,” the pope said, drawing applause from the congregation, which included retired Pope Benedict, whom Blessed Paul made a cardinal in 1977.

”Facing the advent of a secularized…

Visa källa 319 fler ord

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Bön för Europa i Rom

Mitt under pågående biskopsynod om familjen träffades det europeiska bönenätverket European Union of Prayer i Rom för att be för Europa. Bönenätverket består av en ledningsgrupp sammanstatt av personer från olika länder med Ortwin Schweitzer från Stuttgart som ledare och från Sverige är prästen Peter Artman (SvK) med. Det var han som inbjöd mig att vara med på mötet i Rom. 2 gånger om året träffas nätverket, i det land som för närvarande har ordförandeskapet i EU´s ministerråd.

Under bönevandring i staden gick en grupp till Peterswkyrkan. Bön för enhet bland de kristna

Under bönevandring i staden gick en grupp till Petersplatsen. Bön för enhet bland de kristna.

Vi var ett fyrtiotal personer representerande många länder i Europa och olika samfund. De flesta som deltog var ledare i bönegrupper och förbönstjänster i sina hemländer och på så sätt aktivt engagerade i förbönsarbete med breda kontakter på hemmaplan. Två katoliker medverkade, förutom jag Maria Hildingsson som arbetar med familjefrågor i Federation of Catholic Family Associations in Europe i Bryssel.

Mötet innehöll sakkunniga presentationer av Stephen och Mary Coats som båda jobbar nära EU om olika problemområden som vi sedan lyfte upp i förbön. För att undvika alla missförstånd: det handlar naturligtvis inte om förbön att en viss politisk agenda skall segra, utan att i god kristen anda be om Guds välsignelse, beskydd och ledning över våra länder och de ledare vi har. Dock inte ospecifikt, utan med kunskap medvetet be för de teman som Anden visar oss är angelägna. Vi bad för Europeiska rådets nye ordförande Donald Tusk, för EU-kommissionen med dess kommissionärer där ledningsstrukturen nu gjorts lite annorlunda med ordförande (Jean-Claude Juncker) en förste vice orförande och sex vice ordföranden och för Europaparlamentet.

Exempel på områden som särskilt lyftes fram var flyktingfrågorna och behovet av gemensam flyktingpolitik. Vi har tragedin med de många flyktingar som omkommer i Medelhavet i sina försök att komma in i Europa. Vi talade om säkerhetsfrågor: Rysslands aggressiva uppträdande och ungdomar som sympatiserar med militant islamism och åker för att kriga för IS, vilket också utgör ett hot mot Europa eftersom en del kan återvända som terrorister. Familjen var ett viktigt ämne, och vi fick information om den pågående biskopssynoden i Vatikanen som pågick parallellt med vårt möte. Givetvis bad vi för det också, som påven uppmanat alla att göra, och i skrivande stund (lördag kväll) ser jag att man just publicerat ett meddelande från synodfäderna och vi väntar på en slutrapport.

Peter från Sverige och Attila från Ungern på väg in i möteslokalen, en baptistkyrka i Trastevere

Peter från Sverige och Attila från Ungern på väg in i möteslokalen, en baptistkyrka i Trastevere

Möteslokalen var för ovanlighetens skull i Rom inte en katolsk plats, utan en liten baptistkyrka i Trastevere i övre salen ovanför kyrkorummet. Gruppen besjälades av en önskan om en gemenskap som omfattar hela Kristi kropp, i vilken jag kände igen samma anda som i JP II´s ekumenikencyklika Ut unum sint. Många var öppna med att de haft förutfattade meningar och motstånd mot det katolska, på samma sätt kan vi katoliker erkänna att vi inte varit tillräckligt kritiska mot missförhållanden i vår egen kyrka såsom maktmissbruk och korruption i Vatikanen och prästers sexuella utnyttjande va barn vilket orsakat så mycket lidande för många. Jag talade med några deltagare från Irland som hade blivit offer för detta och som lämnat Katolska kyrkan och var med i frikyrkor istället. För en av deltagarna var det en självövervinnelse att resa till Rom, men upplevde mötesdagarna som en process av inre helande och försoning. Jag var helt tagen av alla de människor jag mötte och hur jag fick betyda mycket bara genom att vara där.

romorestejulia

Oreste Pesare och Julia Elena Torres tog emot vid besöket på ICCRS-kontoret i Rom

Eftersom vi var i Rom kunde det inte undvikas att vi också mötte Katolska kyrkan. Det skedde genom ett besök på ICCRS huvudkontor i Palazzo San Calisto  i Trastevere på onsdagförmiddagen. Där tog kontorets föreståndare Oreste Pesare emot tillsammans med Julia Elen Torres, president för Catholic Fraternity of Charismatic Covenant Communities and Fellowships, emot. Vi fick också möjlighet att träffa f Raniero Cantalamessa som höll ett anförande.

Fader Raniero Cantalamessa hälsade på besökarna

Fader Raniero Cantalamessa hälsade på besökarna

Ortwin Schweitzer, ledaren för bönenätverket med Oreste Pesare och Julia Elena Torres

Ortwin Schweitzer, ledaren för bönenätverket med Oreste Pesare och Julia Elena Torres

Oreste Pesare hälsar välkommen på gården till ICCRS-centret vid Piazza San Calisto. Fr.v. Oreste, Ortwin, Ivano De Gasperis (pastor i Baptistkyrkan vars l0kaler upplåtits åt oss), Leopold och Renee Lobo från Spannien.

romiccrsbesök

På ICCRS-centret. Från bakgrund till förgrund: Ortwin, f Raniero Cantalamessa, Julia Elena Torres, Peter Artman.

En eftermiddag ägnade vi åt bönevandring runtom i staden. Vi delade upp oss och gick till sex olika platser och bad för olika teman som relaterade till platserna. De var:

  • Titus triumfbåge (böneämne antisemitism)
  •  Colosseum (böneämne: förföljelse av kristna idag i Irak, Syrien etc, beskydd mot islamistisk terrorism)
  • Konstantins triumfbåge (böneämne: för religionsfriheten)
  • Peterskyrkan (böneämne: för påven, för de kristnas enhet)
  • Judiska ghettot och synagogan (böneämne: för Israel)
  • Capitolium (böneämne: Rom och Italien)

Det kan kännas som en droppe i havet att en så liten grupp som 40 personer kommer samman och ber för en så komplex situation som hela Europa. Men jag tror likande samlingar är av oerhört stor andlig och symbolisk betydelse. Vi alla som var där är kristna som tror på bönens makt hade intentionen att be i tro.  ”Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så skall de få det av min Fader i himlen. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem” (Matt 18:19-20)

Då är det inte så dåligt med 40 personer respresenterande Europas länder med ett hjärta och en själ ber om vad man kommit överens om. Nationella bönenätverk där man ber för nationen har blivit allt vanligare i Europas länder, och de flesta som kom var engagerade i sådant bönearbete i sina respektive hemländer och bönen fortsätter i alla våra lokala bönegrupper och nätverk vi har över hela Europa.

Den dagliga promenaden från hotellet till möteslokalen. Pastor Lajos Racz från Ungern och Ortwin Schweizer från Tyskland i täten

Den dagliga promenaden från hotellet till möteslokalen. Pastor Lajos Racz från Ungern och Ortwin Schweizer från Tyskland i täten

Jag och Oreste

Jag och Oreste

rommariamaggiore

Basilikan Maria Maggiore låg på gångavstånd från Sta Sofia, huset där vi bodde och jag hann med att gå på morgonmässan där en dag. Hit kommer påven för att be varje gång inför att han skall göra en resa.

 

Publicerat i Church, Katolska kyrkan, Vatikanen | Märkt , , | 9 kommentarer

Synod working groups emphasize beauty of marriage, church teaching

Originally posted on Synod of Bishops on the family:

By Carol Glatz
Catholic News Service

VATICAN CITY (CNS) — The extraordinary Synod of Bishops on the family must put greater focus on the beauty of the Christian vision of marriage and not let an approach of ”welcoming” and mercy override the church’s duty to call people to turn away from sin, according to a number of reports from the synod’s small groups.

While the Oct. 4-19 synod was convened to talk about the pastoral challenges facing today’s families, its midterm synod report put too much emphasis on the problems, which risked making families and young people not want to bother with trying to make a marriage work, some synod groups said.

The frank comments and concerns were outlined in a 35-page compilation of the full written reports the synod’s 10 working groups submitted to the committee drafting the final synod document. The groups also submitted ”hundreds” of proposals for…

Visa källa 954 fler ord

Publicerat i Katolska kyrkan, Vatikanen | Märkt , , | Lämna en kommentar

The synod’s halfway mark; ”the drama continues”

bema:

Spännande utveckling på biskopsynoden. Öppna engagerade samtal. Den helige Ande i rörelse.

Originally posted on CNS Blog:

VATICAN CITY — Meeting the press after the reading of the synod’s midterm report, leaders of the assembly told reporters the document is very much a work in progress and that already that morning many synod members suggested changes and phrases that need more precision or greater study.

Hungarian Cardinal Peter Erdo of Esztergom-Budapest, the synod relator who led the drafting of the report and read it to the assembly this morning, said it was a huge challenge, for example, to take a theme 30 bishops spoke about — in different languages and with different terminology — and synthesize it.

Philippine Cardinal Luis Antonio ”Chito” Tagle, one of the synod presidents, described the report as “a mirror,” reflecting…

Visa källa 541 fler ord

Publicerat i Katolska kyrkan, Vatikanen | Märkt , , | Lämna en kommentar

Prof Tina Beatties katolska credo

TBTina Beattie är teolog och professor i katolska studier vid Roehamton-universitetet i London. Hennes forskning fokuserar på relationen mellan katolsk tradition och samtida kultur, särskilt det som rör områdena genus, sexualitetens och reproduktionens etik, katolsk sociallära, kvinnans rättigheter och den visuella konstens teologi. Hennes intresseområden innefattar också Mariologi, konst och tillbedjan och relationen mellan medeltida mystik, sakramentsteologi och psykoanalytisk teori. Hennes analyser av Katolska kyrkans förhållande till den moderna tiden i frågor som rör jämställdhet och sexualetik är ofta skarpa. Hennes blogg här.

För att hon stod som undertecknare av ett brev i The Times tillsammans med 26 andra teologer där åsikten framfördes att katoliker med gott samvete kan stödja utvidgning av det civila äktenskapet till att gälla också samkönade par blev hon föremål för Troskongregationens ogillande, vilket ledde till att hon blivit utestängd från att tala i flera katolska sammanhang. Det hände senast då den lokale biskopen förbjöd henne att tala vid  Newmansällskapet i Edinburgh dit hon var inbjuden.

Om detta, om den pågående biskopsynoden om familjen i Rom och om Katolska kyrkans brottande med frågor om äktenskap, skilsmässa, preventivmedel och homosexualitet skriver hon en intressant artikel i The Guardian 8 okt: Sex, marrage and the Catholic church. Hon konstaterar att påve Franciskus beskrivit kyrkan som tvångsmässigt besatt av kontraception, abort och homosexualitet så att det skymmer kyrkans primära budskap som handlar om evangeliets glädje och frihet. Det centrala budskapet i den kristna tron är trots allt inte det om moralisk perfektion, utan om förlåtelse, barmhärtighet och frälsning.

Men det var inte av den anledningen jag ville uppmärksamma artikeln, utan det är vad hon skriver på slutet om varför hon är kvar i Katolska kyrkan. Många har nämligen undrat hur hon, som är en feministteolog kan stanna kvar i den mansdominerade Katolska kyrkan som så ofta är på kollisionskurs med moderna liberala värderingar. Men en brinnande katolik är hon. Jag citerar hennes motivering:

”Progress is a dubious concept, and our rights and freedoms are daily corroded by the politics of greed, power and wealth. The Catholic Church has a rich tradition of social teaching and solidarity with the poor which challenges these neo-liberal corporate values and offers a different way of living. It is a rich and diverse tradition, weaving together a vast multicultural family that defies the growing xenophobia and exclusivity of modern western societies. It offers a perspective from which to evaluate our muddled values and short-term goals against a more enduring and hopeful outlook on what it means to be human.

The church’s intellectual heritage is a complex mixture of theology, philosophy, art and science that enriches the mind, even if its own leaders have tended to be the worst enemies of this tradition – the sex abuse scandal has revealed a malignant darkness at the heart of the hierarchy. Yet all this is just as true of life outside the church.

One should expect better of those who claim to be Christian, but in reality we humans are a species with a peculiar proclivity towards violence, shame and corruption. Christians call it original sin, and I find in the Catholic church a powerful narrative of hope and redemption in the midst of that. It is surely worth struggling for.”

I november kommer prof Beattie till Sverige och Stockholm. 20 nov föreläser hon i S:ta Eugenia om ämnet Woman in the Story of Salvation: what can we learn from medieval art and devotion?

Francis-pro-life

 

Publicerat i Katolska kyrkan | Märkt , , , , , , | 5 kommentarer

Påven: Kyrkan ett fältsjukhus och en moder, ej en hierarki som stänger ute eller en kontrollerande tulltjänsteman

bengtglauppsaladoc

Vår nuvarande påve Franciskus har angivit en ny ton när det gäller pastorala frågor kring privatmoral. Inte så att han i grunden vill rucka en tum på traditionell kristen lära när det gäller äktenskap, familj, abort, kyrkans sociallära etc men han vill införa en ny praxis som ligger mycket närmare den praxis som Jesus tillämpade. Till den tidens lärares och ledares förtret umgicks Jesus med ”publikaner och syndare”, äktenskapsbryterskor och människor i samhällets utkanter. Det enda som räknades för hans del var det botfärdiga hjärtat och tron, hoppet, kärleken.

I den andan har påve Franciskus introducerat nya bilder för vad Kyrkan är: I en intervju förra året liknade han kyrkan vid ett fältsjukhus som tar hand om och förbinder sårade, inte ett litet kapell för noggrant godkända personer. Och nu i samband med öppnandet av familjesynoden 5-19 okt sade han att kyrkan är en moder, inte en tulltjänsteman som ägnar sig åt att kontrollera församlingsmedlemmars liv. Påven sade att kyrkan måste ta sig an det gap som finns mellan hur kyrkans medlemmar lever sina liv och hur kyrkan ser på dem och att synoden kan komma att öppna dörren till ”en förnyelse av kyrkan och samhället”. Läs här påvens predikan vid synodens öppnande.

Som ett praktiskt exempel på sin attityd vigde han för ett tag sedan ett antal par som tidigare levt i samboförhållande. Således hellre än att ta avstånd och säga ni lever fel och i synd, så hjälper han dem att komma ett steg närmare Kyrkans ideal och få del av den nåd som finns i äktenskapsakramentet, som givetvis förutsätter att man som dessa par menar allvar med löftet om livslångt ansvarstagande för relationen.

Förhållningssättet att kontrollera och stänga ute har präglat Katolska kyrkan praxis kring Eukaristins sakrament där nattvardsbordet varit stängt t.ex. för skilda och civilt omgifta, och även för homosexuella som lever samman och protestanter. Just situationen för skilda omgifta är en sak som diskuterats inför familjesynoden och kommer att tas upp där, se min tidigare bloggpost om detta.

Förra året gav påven ut den apostoliska maningen Evangelii Gaudium (Evangeliets glädje), ett viktigt dokument som genomsyras av detta nya pastorala förhållningssätt som är en viktig del i den Kyrkans nya evangelisation. Evangelii Gaudium kan ses som en uppföljare till påven Paulus VI´s apostoliska maning Evangelii Nuntiandi (Om Evangeliets förkunnelse i dagens värld). Båda är väl värda att noggrant studera för den som vill förstå eller aktivt vara en del av den nya evangelisationen som dessa dokument säger att alla döpta kristna är kallade att vara.

Bilden av fältsjukhuset gav han i en längre intervju med Fr Antonio Spadaro, redaktör för den i italienska Jesuit-tidskriften “La Civilta Cattolica”. Intervjun finns publicerad på svenska av Signum.  Så här sade påven:

”Jag ser tydligt att det som kyrkan behöver mest är förmågan att hela sår och värma de troendes hjärtan, närhet, tillgänglighet. Jag ser kyrkan som ett fältsjukhus efter ett fältslag. Man frågar inte en allvarligt sårad om han lider av för höga halter av kolesterol och blodsocker! Man förbinder hans sår, så att han inte förblöder. Sedan kan vi tala om det andra. Hela såren, hela såren … Och börja nedifrån.”

”Kyrkan har många gånger slutit sig inom sig själv, sysslat med petitesser och detaljregler. Men det viktigaste är det primära budskapet: Jesus Kristus har frälst dig! Kyrkans tjänare ska främst av allt vara barmhärtighetens tjänare. Biktfadern, till exempel, löper alltid risken att vara antingen för rigorös eller för slapp. Ingetdera är barmhärtigt, eftersom ingetdera tar ansvar för personen. Rigoristen tvår sina händer och hänvisar till budorden. Den slappe tvår sina händer och säger att ’det där är ingen synd’, och så vidare. Man ska följa människorna på vägen, man ska hela deras sår.”

 

Publicerat i Katolska kyrkan | Märkt , , , , | 7 kommentarer

Opening family synod, pope warns bishops of hypocrisy, pride and greed

Originally posted on Synod of Bishops on the family:

By Francis X. Rocca
Catholic News Service

VATICAN CITY (CNS) — Opening a two-week Synod of Bishops on the family, Pope Francis warned participants against the temptations of hypocrisy, pride and greed, urging them instead to serve the church with ”freedom, creativity and hard work.”

”We can thwart God’s dream if we fail to let ourselves be guided by the Holy Spirit,” the pope said Oct. 5, during Mass in St. Peter’s Basilica. ”The Spirit gives us that wisdom which surpasses knowledge, and enables us to work generously with authentic freedom and humble creativity.”

Pope Francis raises the Book of the Gospels as he celebrates a Mass to open the extraordinary Synod of Bishops on the family in St. Peter's Basilica at the Vatican Oct. 5. (CNS/Paul Haring)

Pope Francis raises the Book of the Gospels as he celebrates a Mass to open the extraordinary Synod of Bishops on the family in St. Peter’s Basilica at the Vatican Oct. 5. (CNS/Paul Haring)

Pope Francis’ homily drew on the day’s reading from the Gospel of Matthew (21: 33-43), in which Jesus describes the people of…

Visa källa 436 fler ord

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar